ORDBOK · STOKKER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

stokker1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--stokker..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »stokker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

stookstokstukstokkelstukkestokkastokastookastokom
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
stampå rot stående trästam

stam, (på rot stående) trästam

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stook RK 1: 3999 . ack. stok . stook RK 1: 3884, 3492, 3952 . stuk VKJL I Kr 1, M. 26: 1. dat. stokke. lstukke Lg 3: 7 . pl. -ar . stock (eft. föreg. räkneord) BtFH 1: 242 ( 1507) . ack. stokka . stoka Bu 176 . stooka BSH 3: 147 ( 1463?) . dat. stokom Bu 138 ),

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1)stam, (på rot stående) trästam. swa som planto quistir vm han inplantas j thörran stok (trunco). til byria stokkin at blomstras Bir 1: 60 . - stock, stubbe. sua var hans natura opnt för än han doo at han var suasom onyttelikin stokkir (truncus) Bir 2: 179 .
  2. 2)stock, timmerstock, afhuggen el. öfver hufvud från rot och topp skild trästam el. ldel af en sådan, större träcstycke. i warom eldhe brindher mindhre en skäff ällar lithen stikka, än en ticker ällar stor stokker LfK 116 . þe . . . baro saman stoka (ligna). ok tendo bal vm cring han Bu 176 . " sit hälaghasta howdh lagdhe han (Johannes döparen) owir en stok (super aliquo trunco vel lapide " Bo 82 . " the megh kaste medh stok ok sten " MD 37 . " dömdes nilis rohoynen onkala xx stock igen vtaff oleff nilisson " BtFH 1: 242 ( 1507) . Di 44 ., 46. - om afgudabilder. han war wndher fra villo fra stokka dyrk ok stena Bil 80 . " hedhningane dyrkadho stokka ok stena " Bir 1: 154 . Bu 138 . Bil 359, 427 . 3) stock el. block hvarpå mynt slås el. präglas. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 923 f. skal han jngen annanstedz thet gwldh och penningä som han slaar forantwordhä och forsware en paa then stock som han töm skrodher ok mynther HSH 19: 15 ( 1497) . ib 13 ( 1480) .
  3. 4)stock, block el. trästycke hvari en fånges ben sättas. j stok älla fiätur Bir 4: (Dikt) 228 . hulke som. . . thwinga mina vini swa som them som j stok (cippo) äru sätte ib 1: 15. lsusom . . . vare . .. benin sat j stok älla präs ib 2: l179. satto swenana alla i en stook . . . wl tiwgho innan een radh RK 1: 3884 . " ther saat hwar thera i sin stook len stoor welloger breder blook lib 3942. som han i stokkin laa tha haffe huar thera ena boyo vpa " ib 3944 . " hertogh eriks stook slo man swa fast at ther eth stykke wt aff brast " ib 3952 . ib 3939 . the satte thöm j torn och stokka ib 2: 393 . the driffuo the böndher pa husit som far fylto torn stokka och thz ther var b 4009. ligge j stokkenom eller j kostonne vidher vatn ok bröd MEG (red. A) 55. ib 54, (red. B) 59, 60. EG 63, 64, 66 . han hafdhe honom is tokken i x wikur SD NS 2: 777 ( 1414) .
  4. 5)stock, gillerstock. " hwar man skal hafwa ena wargasnaro eller stock " GS 43 ( 1416) . BSH 3: 147 ( 1463?) .
  5. 6)ihåligt tyrä el. lstycke af en trästam i hvilket ett bisamhälle har sin boning, bistock. jak är . . likir godho bij hulkit som vtflyghande aff sinom bigardh älla stok flyghir til faghra yrt Bir 3: 118 . KL 11 .
  6. 7)stock, bössa, genom urhållning bildadt skrin af trä, cylindriskt och upprättstående kärl el. skrin af trä afsedt för penningars insamlande och förvarande. aldrig kom ater the xxx nobla i geen, som tu stal for x aarom v hänna (den hel. Annas) stokke Lg 3: 7 . " the xxx noblana som han stal v minom stukke ib. - Jfr aggudha-, bryt-, by-, flut-, hof-, horn-, hyrau-, kal-, kask-, knä-, lik-, siänga-, städhia-, trä-, älgh-stokker. "
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.