ORDBOK · STAKKKOTTER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

stakkkotter1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--stakkkotter..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (21)

stakkutstackutstakkotstakkatstakkuthstakkitadkstakkotanstakottanstakkattanstackotstakkotastakkottomstakwtomstakittestakkatastäkottastakkottalnstakkottasterstakkotaster
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
stackigkort. a om rum. hans boll var stakkoter erat . . . statura brevi Ansg 179 . &quot

stackig, kort. a) om rum. hans boll var stakkoter (erat . . . statura brevi) Ansg 179 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stakkut GO 1079 . stackut Di 62 . . stakkot Bo 227 ; Bir 2: 268 ; MP 1: 28 ; LfK 115 . n. (nom., ack.) stakkot RK 2: 1896 ; Su 257 ; LfK 131 . stakkat RK 2: 7170 . stakkuth GO 265 . stakkit MB 1: 255 ; Lg 1040 . stekkith ib 3: 133 . adk. m. stakkottan ib 155 ; Su 256 . stakkotan Fl 953 . stakottan Bil 111 . stakkattan Bir 4: 130 . stakkot GO 898 . stackot LB 7: 225 . f. stakkota GO 248 . stakkit MB 1: 14 . stakkat RK 2: 7169 . dat. m. stakkottom Bil 879 ; Bir 4: 42 . stakwtom Ber 279 . f. stakitte MB 1: 321 . pl. nom. m. stakkitte ib 255 (på¨två st.). ack. m. stakkata RK 2: 7433 . stäkotta PM XLVI . f. stäkotta LB 2: 7122 . best. form sing. ack., dat. m. stakkotta Bo 256 ; Su 251 . stakkota GO 959 . ln . stakkota Bir 4: 130 . superl. stakkottaster : -asta ib 43 . stakkotaster: -asta ib 42 ),

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1)stackig, kort. a) om rum. hans boll var stakkoter (erat . . . statura brevi) Ansg 179 . " sighiandes honom wara en stakkottan man " Lg 3: 155 . skyt är skutith aff stakkot bogha GO 899 . fa thinne hustrv thän stakkota kuiff ok haff siälffwir thän langa ib 959 . " then ther kom mz rifuen kiortel oc stakkat swerd " RK 2: 7170 . " lgoth järn smith j stäkkotta tena " PM XLVI . " ljränskiffwan skal haffwa affwan pa segh tre stäkkotta tändher " LB 9: 111 . then ena (näml. vägen) är lang oc ond. then annan han är stackut oc god Di 62 . " llitin hästir gör stakkota dax leedh Go 248. b) iom tid el. varaktighet. epter stakottan tima do tyberius " Bil 111 . MB 1: 14, 321 . Fl 953 . Rk 2: 7169. Bir 4: 42, 43, 130 . Ber 279 . j thenna starkotta oc forlidhelika timan Su 251 . " hwario människio litime är stakkotir " MP 1: 5 . mine dagha . . . äre badhe stakitte oc onde MB 1: 255 . äre thässa wärlz dagha stakitte thy at ekke är thz swa langt, at thz är ey stakkit at ändanom ib. Rk 2: 7435. Lg 3: 133 . " stakkuth är höno flugh " GO 265 . " jak seer at var vmganga är stakkot (d. lv. s. räcker ej länge) " Bo 227 . " af thässa synlica thinganna vsla oc stakkotta hugnadh " ib 256 . MP 1: 28 . huat hon (ɔ: thin pina) var hällir stakkot älla längre Bir 2: 268 . hon . . . löste äuinelikan dödh mz stakkottom dödh Bil 879 . synden war stakkot oc timeliken LfK 115 . - om muntlig el. skriftlig framställnig. hör . . . mz stakkottom ordhom (breviter; korteliga sagdt) hwat beruardus talar Bo 140 . RK 2: 722 at thu . . . giffui mik . . . ena beqämelika matto til at wäl liffua, oc thz ma fam ordom, ffor thy at stakokotter lärdombir berips bäther . .. än langher Su 256 . " wil jak tik giffua andeligx liffwrnis nakra wpbörian oc stakkottan lärdom (quedam tibi vitæ spriitualis principia brevissime tradam) ib. - innan stakkot, inom kort. kan skee at han (ɔ: törster) jnnan stakkot ändhas " LfK 131 . - mädh stakkot, i korthet, med få ord. mz stakkot at sighia Su 257 . 2) kort, fortgående iafbrutna och mycket korta tidsafdelningar. for een stackot andha LB 7: 225 . 3) kort, knapphändig, snäsig. stakkot swaar the ther fingo RK 2: 1896 .
  2. 4)afstubbad, svansl-s. stakkut hund (canis a cauda mutilus) ok kulloth ko ok litin man äru höghfärdogh (för -färdogh) GO 1079 . - n. adv. kort, på kort afstånd. han do j florentino stakkit fra florentz Lg 1040 . - Jfr for-, of-stakkotter.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.