staþfästa¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

1. L.
2. 1)fästa vid ett bestämdt ställe. part. pret. fast, ej vexlande plats. thz stadhfästa gudz hws MB 1: 485 . 2) gifva fäste åt, låta få fast fot, låta befästa el. rota sig. bildl. thu mat . . . mz enom skörom thanka om thu stadhfestir han mz thinom wilia hymerikis glädhy fortapa ST 424 . " fölghia ok fulkompna thz the gripa oc stadhfästa j sinom eghnom hugh " Bir 3: 231 . " j thy hiärta j hulko awnd ok wredhe är rotadh oc stadhfäst " ib 464 . - befästa, gifva fast ställning åt, göra orubblig. var rättir at höghfärdhogho änglane skullo falla, oc rätuiso änglande . . . stadhfästis (solidarentur) stadhelickare Bir 2: 239 . - part. pret. (fäst, befäst, stödjande sig (på). manzins heta astundan stadhfästig (för stadfäst; innixus) wppa thronna grwndwal Su 275 . känneswennen . . . fulleleka tröster oc stadfäster i sinna kärasta älgskogha ib 23 ; jfr 6. 3) göra stadig el. fast, stärka. stadhfäst kropsens ostadhelikhet mz thinne äuäärdelico dygdh MP 1: 176 . - göra stadig el. fast, befästa. dygdhanna wphoff, j hwilko the skulu stadfästa (stabiliant) sina bygningh Bir 4: 50 . " bemannade aldra bärganna högdher ok klintha oc alla theres städher stadfäste mz starkom mwrom " MB 2: 149 . 4) göra fast el. hård. abs. alskona salth haffwer natwr til at ganga j gönom, oc stadfästa, oc subtiliera j eldenom PM XLI . 5) göra stadig el. fast, befästa, gifva fast riktning åt, bestämma. hon stadhfeste (firmavit) sin vilia til wärldinna Bir 1: 218 . " thera vili är stadhfästir (firmata) mot gudhi " ib 380 . " huar then som vredhagas mot sinom iämcristne mz stadhfesto vredhe oc vilia " MP 1: 216 .
3. 6)befästa, stärka, stafästa. " huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes " SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . han . . . stadhfästir thera tro Bo 110 . Ber 184 . styrk oc stadhfäst mina tro Bir 2: 119 . stadfästa tronna hopp om opstandilsen Lg 437 . paulus . . . stadhfäste mz kiännedom myklä crisnä KL 162 . ib 158 . alle . . . stadhfästoa j tronne ib 16 . - styrka, gifva styrka el. kraft åt. stadfäst mik herre israels gudh MB 2: 167 . brödhit skal statfästa manz hiärta Ber 140 . - styrka, uppmuntra. stadhfäst thina brödhir Bo 229 . 7) bekräfta, försäkra vara sanning. the . . . stadhfästa (affirmant) sina lygn ok neka mina sannind Bir 1: 166 . - försäkra, bedyra. var egh een thräthin aat stadhfesta (affirmare) älla neka hwat thw fata fore Ber 278 . " en hedhir girughir man . . . stadhfäste mz hötande ordhom. at han aldre thädhan skulle fara för än han stadhin fangit hafdhe " KL 339 . 8) bekräfta, bestyrka, bevisa sanningen af. badh at the skullo ther mz stadfästa trona Lg 3: 214 . - bekräfta, intyga. hwilka loffwan . . . sanctus iohannes stadhfäste giordha wara j sinne . . . närwaro Lg 811 . l 9) gifva fast ställning åt (ngn), bekfräta (ngn ss innehfvare af ett ämbete el. en värdighet). tha the marsken swa stadhfäste RK 2: 5016 . " tha karolus magnus war stadhfäster konungher " Lg 3: 293 . - gifva (ngn) ställning el. värdighet af, sätta (ngn) att vara )innehafvare af ett ämbete el. en värdighet). om swa är at j rätfärdeliga . . . haffwen stadfäs (consituistis) abymelesch konungh offwir idher MB 2: 98 . 10) stadfästa, bekräfta, fastställa, gifva gällande krat åt. gawm wi ok stadhfästum þässa articulos SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). jac päthar thomasson, lagmanzdoom haffwande . . . kännis mik haffwa stadfäst the gafwo oc testamänt som hustrv ingrid sonadotter gaff wreta clostre ib NS 1: 23 (1401). äpte thy som min . . . bonde . . . som iak nw sennarmer atte . . . badh mik at iak skulle stadhfästa the for:da (d. v. s. min förre mans) gaffwo .. . . thy stadhfäster iak nw the for:da gaffwo ib 477 ( 1405) . " thzta wart stadfäst och bebruffuet ok for wissät " Va 47 . " vil jak at thu skalt stadhfästa hona (klosterregeln) ok styrkia mz thina signilse " Bir 2: 247 . ib 248, 4: 115 . " en stadge ranzsakadher oc stadfäster aff swerikis konungom oc lynchöpungx bisopom oc allom systrum oc brödhrom " ib 5: 108 . " hwilken stage är ranzakadher oc stadfäster ib. idhra reghlo consituciones ella noghra andra reghlo skipilse . . . medh edhom ellir pawa makt ellir hwarsköns androm stadfestilsom stadhfesta " VKR 3 . SO 47 . " the same stadhgadhe ok stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook " SJ 1 ( 1420) . 11) gifva stadfästelse el. gällande kraft åt (ngns) besittning af (ngt). stadhfästom lwi ather theris templum (sateuentes judicavimus, templum restiui illis) MB 2: 314 . - gifva stqdfästelse el. gällande kraft åt öfverlåtelsen af (ngt), öfverlåta på ett sätt som har gällande kraft, lagligen öfverlåta. thöm (godsen) . . . biskop knute . . . stafesta ok tieghna SD NS 2: 52 ( 1408) . " at fastfara ok stadhfästa thässin gozin klostreno . . . til äuärdhelica ägho " ib 1: 625 ( 1407) . staffestä jak thet for:dä goz vndhi for:dä aruidh ok hans arua ib 80 (1401). ib 85 ( 1401) , 2: 20 (1408). thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa ib 1: 313 ( 1404) . thenna tompenar haffua the . . . medh fridskilling stadfesth och vplatheth SJ 277 ( 1459) . 12) fastställa, afsluta, ingå. stafästa (facere) fridh mz idher MB 2: 24 . 13) fastställa, bestämma, förordna, stadga. staddom oc stafestum wi att hwa sum byuther androm manne, äller leghir til at sla, sargha ällä dräpa . . . han skal stadna þän sama rätt, swa som han hafþe þät syälwer giort SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). 14) bestämma, besluta. thu . . . stadhfäste at iak skal ändelica thola korsins pino Bo 186 . Lg 3: 164 . nar . . . herodes oc the argha horkonan hafdho stadhfäst sina mällan at dräpa iohannem Bo 80 . ib 137, 160 . " thenna jomffrun haffde stadhfäst i sith hiärta gudhi thiäna " Lg 3: 585 . ib 590 . " som nw sancta anna i sith hiärta stadhfäst haffde, thz hon i öknena gaa wille ib 649. stadfästo the endräkteliga then daghen hälghan haldhas " MB 2: 328 . - refl. stadhfästas, komma i fast ställning (rill ngn), (genom fullgörande af bestämda förpligtelser) inträda i fast och fullständig förbindelse (med ngn) för än han mz bröderom stadh festas i companij SO 95 . - komma i fst och ej genom misshälligheter störd ställning (till ngn); förlikas, försonas. iak skipadhe . . . färmilse til at samsätas oc stadhfästas mz gudhi Bir 2: 214 .