stäþia2
v.(verb)fsvm--stäþia..vb.2Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (19)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pres. stä þer VGL II þ 49, 52. stäþär ib I þ 17. städher. städdhir Bir 1: 51, 71 . steþer VGL I þ 14. refl. stätz Spec. Virg. s. 302. impf. stadde. stade: -os Bu 168 . part. pret. stadder . n. stat . staat PfN 137 ), städhia sik , 1) ställa sig. tha thu städher tik för hans asyn MB 2: 163 . ib 167, 171 . - slå sig ned, lägra sig. gingo the owir oc staddo sigh pa stora slättena som liggher moot betsan MB 2: 236 . 2)= bortstädja sig, göra aftal med (ngn) om tjenst, antaga tjenst hos (ngn). med dat. hwar en rätwis, han ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til dagha taal ällar ara, som leghodränghen städher sik sinom hosbondha LfK 131 . med pep. jädh. at han hauer sik ey stat mz androm SO 21 . - refl. städhias, 1) ställa sig. huilken när staddis (ante me stetit) Su 75 . 2) stanna. þe . . . stados ängen staþ för än ii drotningena sal Bu 168 . " i allom them stadhomen som nakat märkelica var giort mote honom staddo the nakra stund " Bo 223 . ib 216 . MB 1: 194 . " oskälik diwr drogh fram vaghnin til sancti petri graff ok staddos thär " Bil 767 . ib 53 . " flotane staddos fleste vp aa een stoor fora " RK 1: 1532 . - (?) tiit qwernen städis synis hans veger oc ferd LB 7: 13 . 3) komma till stadga? han wäntir at wärdlzlike män städhias ok främias andelika for hans forskuldan (terrenos . . . homines per merita sua germinare spirualiter suspicatur) Bir 1: 349 . - part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande). han var ensamen vie . . . staddar a öþe mark Bu 169 . the (näml. strilande) haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda KS 84 (206, 92) . honum siäffwom staddom när Al 7929 . " lät thik thikkia som thu äst ther när stad " Bo 24 . " lupu the saman ää hwar the varo stadde " ib 182 . " then ene siwke är staddehr nor wt, then andre suder wt i sokenä " FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . " nu äru the badhe stadde til foot " Fl 1861 . " jak är nw stadh som faar for wluum ok fiskir a näti " Bil 541 . " mz thwem störtom drakom som . . . dräpa folkit mz siukom rök. swa at ängin lifuar aff them fore wardher stadder (råkar ut derför) " ib 226 . ST 122 . " nils diäkn stadder är j lagmans stadh " FH 4: 4 ( 1431) . " ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath " MB 1: 414 . tha han var staddir j swa myklom wadha Bil 861 . hon som stad var i swa mykle lhawandzlöso Bo 16 . ib 126. äru thera siäla vadhelica stadda ( i farlig ställning) Bir 2: 140 . " vpfor han valdelica at enge hielp stadddir (d. lv.s. utan ngn hjälp; om Kristi himmelsfärd) " MP 1: 156 . 2) bestämd, afgjord. vtan staddan wilia (utan uppsåt) at dräpa sin nästa MB 1: 425 . a t han giordhe the gerning vtanb eradh oc staddan wilia ib. städhia til , städhia ut , låta el. tillåta gå ut, släppa ut. wille ekke brems städie jakthen wth BSH 5: 303 ( 1508) . " om the komme her for staden, schulle jach [sende] dhöm op till stocholm och ecke städe wt till syös igen " ib 532 ( 1513) . " at gripeklow eller hans partij schulle ingelunde städes wt till syös igen ib. Jfr utstädhia. - Jfr be-, in-, undan-städhia samt fore-, hema-, leghu-, när-, nöþ-, van-, viþer-, väl-stadder. "
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)ställa (någon någonstädes). the stqddo (statuentes) han mith mällan almoghan MB 2: 154 . - ställa, förlägga. the . . . staddho sin häär (castra posuerunt) j masalot MB 2: 243 . ib 320 .
- 2)anbringa; bortgifta. " jak gier myna dotter ey bäter stat " RK 1: 413 . 3) placera, använda (egendom el. arbete). thz er thz gotz man wäl städer thz man giffuer en dugande man RK 1 . 3431. man skal ok illa städhia sompt, som man afflar GO 398 . tha stadde iak väl lmina mödha Iv 5070 . lmange . . . som . . . fortapadho oc ila staddo thera mödho ST 2 . han . . . stadde ila alla sina mödho ok kostnadh ib. göre i honum nagoth til lgodho, thet städe i wäll BSH 5: 138 ( 1507) .
- 4)komma att stanna el. stå stilla, bringa till stillhet, gifva stillhet åt. engen kan städhia sina tankka oc hiärta, för än han städher sin lekama i enleko rwme LfK 59 . 5) fasttaga; påträffa. alt thz wte wardher stat a markinne (universa, quæ inventa fuerint foris) skal fordorwas MB 1: 300 . 6) fastställa, bestämma, stadga. föreskrifva. samthyktum wi kok staddum, at allder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 465, 5 . 374 (1344, nyare afskr.), 375. hawm wi þätt . . . statt oc samþykt ib 378 . ib 476 (1345, nyare afskr.), 478, 479. all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 605 ( 1346) . " hafwm wi stat lok skipat at tolff sculu wara the som fore bergheno sculu standa " PfN 135 . " staddum wi thet äy sculu flere wara the som ööll sälia a gambla bergheno en fyre " ib 136 . fastställa, stadga, föreskrifva, utfärda thetta är . . . konung eriks . . . stadder och skipadher gardz rätter EG 67 . " huar som giwer älla städhr lagh " KS 67 (164, 73) . " huar som lagh wil städhia " ib (166, 74) . lagh göra ok städhia ib 68 (167, 74) ; jfr "Errata". we är thöm orät dichta ok städia (væ, qui condunt leges iniquas et scribentes injustitiam scripserunt) ib 67 (165, 73) .
- 7)inrätta. " mote thöm godha skipilsom, gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher " KS 50 (127, 54) . skal han (konungen) skudha ok städia almanna vägha i rike sino ib l65 (160, 71). skipa ok städhia köptorp ib (161, 71) . städhga (för städhia?) sin land ok rike lwislika ok tärflika ib (160, 71) .
- 8)bestämma, besluta, aftala, öfverenskomma. j westergötland staddis thz swa som rikisins men sampde allum aa RK 1: 778 . " alt thz brödher städia och fast göra " SO 8 . " givi swennonom syna stadhda lön " ib 148 . - bestämma, besluta, besluta att gifva el. tilldela. the staddo honom ärligti frälse (sttauerunt ei libertatem) MB 2: 272 . 9) tillstädja, medgifva, tillåta. med personens dat. och sakens ack. þet ängom manne stäþä SD 5: 478 (1315, nyare afskr.). huru thulumodhelica han stadde häne alt thz hon giordhe Bo 76 . " städer iak edher alla handa offer " MB 2: 274 . at eder motte ecke stedes köp BSH 5: 448 ( 1511) . " med personens dat. el. ack. och inf. hwi läst thu han älla stadde honom at ganga til thk " Bir 1: 220 . städdhir han älla thol ängom at wara owir sik ib 51 . ib 364, 2: 120. Di 108 . " tha wil iak . . . ey länge mina kärasta bidhia städhia " Su 103 . " huilka thu ey städher at huilas " ib 117 . - pass. hon (ɔ: människan) stätz ekke (non permititur) at bethala ont för onth Spec. Virg. s. 302 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). - med personens dat. och sats inledd af at. vil äkke isop städhia mannomen at the längir fölghin honom Bo 20 . " vilde ansgarius ey städhia thom, som gripit hafdho oc fangath the cristna männena. at the matto sik väria " Ansg 251 . städer iak edher at j lathen slaa idhert eghit mynt MB 2: 274 . Bir 1: 29 . - med sakesn ack. at han (konungen) skal . . . ey inledha äla städhia ny sidhuänio Bir 3: 306 . " gudh all tingh tiil een tiidh städher " RK 3: 1644 . Bo 66, 122, 134 . Bir 1: 71, 364 . RK 2: 5747 . - med inf. han . . . staddde me oräth göra RK 2: 329 . - med sats inledd af at. han stadde at thän ledhe gramin . . . han hannadhe Bo 48 . Bir 2: 118 . Di 213, 214 . - fördraga. med personens ack. han tholde oc stadde onda män j thera ilzsko Bir 3: 46 . ib 1: 98, 2: 277. - låta vara, tillåta att vara. wm .han städhir ok haldir han när sik Bir 1: 311 . han . . . manga syöröffuare när siik stadde RK 3: 320 . låta komma, tillåta att komma. släppa. han (hästen) stadde ängin a sin bak vtan alexandrum all en Al 9508 . " the wille hanom icky städhia ther jn " RK 2: s. 333. 10) gå in på, antaga. the städhia thenna rät alle Fl 1748 . 11) antaga i tjenst, genom aftal betinga sig tjenst af (ngn), städja. oss haffwir jnghen legh[t] ällir stath til ärwodis JP 118 . " then sem tholeken man eller konu lekt hafwer eller staat " PfN 137 . " städhi gaardzmestaren alt ärfuodhis folk " VKR 35 . " hwilkin som städher swena thrydhia dagh pascha ok annan dagh mikilsmässo han är wthan skuldh, huilkin swa som städhner halwm arum tha är swennen skyllogher husbondha fulth äruodhe " SO 21 . " mestersuena skulu städhias om walborgamesso " ib 48 . ib 13, 113, 203 . " jngen embetz broder steyde (för stedye) eller vntlocka synom emb[e]tz broders (för synom embetz broder el. syns embetz broders) thienista folk drengh eller pyga för än han siger hosbondan til ib 118. vm helghonamesso oc walburgha messo tha scal gaarzmestarin faa abbatissonne oppa ena script mang hion oc leghodrengia j clostirsins brödh äru oc lenge oc huru hwart thera stadt är " VKR 38 . - med dat. engin mesterman ma nokrom suene . . . städhia mindre än halfft aar SO 65 . 12) gå in på, åtaga sig. ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa for vinterdaga SO 82 . 13) genom, aftal betinga sig nyttjanderätten till (jord), arrendera, städja. jak hafer legt ok stad . . . af . . . herra ragwalde anundi . . . ena tompt SD NS 2: 99 ( 1409) .