skiälliker1
adj.(adjektiv)fsvm--skiälliker..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (26)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
skiälliker: -a Bil 216 . skiälikir ib 777 ; -lika SD 4: 646 (1339, nyare afskr.); ST 537 ; -like Su 389 ; -licom FH 3: 9 ( 1378) . " skällikir " Bo 88 ; -lik Bir 2: 226, 288 ; -like ib 1: 320 ; -lika ib 45; -licom Gr 271 . skelleker: -leka SD NS 1: 11 ( 1401) . skellig: -ligo Lg 3: 582 . skäliker. schäliker: -like SD NS 1: 12 ( 1401) . siäliker: -lix ib 2: 74 ( 1408) . skäleker: -lek Bu 138 . skälyker: -lyka SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). skälig; -lige So 112. skeliker: -lika BSH 1: 142 ( 1373); -liko MP 1: 101 . skelig: -lige SO 102 . skällikin Bo 89 ; Bir 2: 226 ; (f. Bo 136 ; (ack. m.) ib 69 ; pl. nom. n.) Bir 1: 97 . skälikin SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.); (f.) ib 2: 230 (1409, nyare afskr.), (ack. m.) Bir 1: 259 ; (pl. ack. n.) SO 68 . skäliken BSH 2: 102 ( 1399); (pl. ack. n.) SO 29 . skälighen SGG 128 ; (ack. m.) RK 3: (sista forts.) 5843 . skeligen (f.) SO 105 ; (ack. m.) ib 146 . n. skiällict Bil 326 . skiälikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); Bil 830 . skällekt Bu 188 . skälikt . skälekt ib 15 . skällikit Bir 1: 11 . skälikit SO 29 . siälikit ST 388 . skäleket Su 78 . skälighit VKR 17 . skäligit SO 156),
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)begriplig, redig, tydlig. han lagdhe sin fingir j ens dumba mwn ok gaff hanom siälikt maal Bil 830 . ib 326 .
- 2)förståndig, omtänksam, eftertänksam. var liofwe herra var . . . skällikir oc atgömol (discretus et circumspectus) Bo 88 . ib 89 . " varfru var skälik ok sköniogh (grata et discreta) " ib 211 . " the äru skälike j allom thingom " Bir 1: 259 . " vari mannin räddir ok skällikin j allom sinom gerningom " ib 2: 226 . " forstandom wi vars herra skeliko forsyn " MP 1: 101 . - grundad på el. förenad med eftertanke. at hwar manzins gerning vari matelik oc skällik (discreta) Bir 2: 226- egande förmåga af urskilning, mogen. vm the (barnen) döö. för än the äru komin til skällikin aldir (ante annos discretionis) Bo 69 . Jfr skiäla alder. - förnuftig, utrustad med förnuft. (ey) niþþra þina natura. som skälek är skapaþ Bu 138 . " thu (Barolomeus) äst . . . (the helgho) kirkio fiskare skiällikka fiska (rationabilitum piscium) til lifs " Bil 216 . " skiälike manzens ärlike hugher " Su 389 . ib 17 . " hwi gaff thw mannenom skällik (rationabilem) vndirstandilse ok sin ok diuromen gaff thu ey sin ällir skäl " Bir 2: 288 . - förnuftig, förnuftsenlig. ey är nakat minzsta thing j wärldinne thz som skapth är. vtan skällika sak Bir 1: 45 . idhur thiänist skal vara skällikin (rationabile) Bo 136 . - egande förnuftig grund, välgrundad, befogad. al thin ordh äru skällikin Bir 1: 97 .
- 3)förståndig, trovärdig, pålitlig. wm thw skälikin witne til ärw SO 29 . ib 21, 63, 71 . - förståndig, pålitlig, hederlig, aktad. at thw . . . tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare BSH 1: 142 ( 1373) . med skälyka manna witnom SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). then penning skal presten . . . med skälikom mannom haffua samman takit aa sancta andersa dag ib 6: 157 (1359? gammal afskr.). - aktningsvärd, hederlig, rättskaffens. tilspöria alla brödher om han är skälighen ok höffwisker SGG 128 . " veth hanom echta vara badhe aff fader ok moder ock skeligen vara aff sik sielff " SO 146 . ib 112 . " han var ey alder skiälikr j sinom lifnadh " Bil 777 . - ss hedrande epitet i förening med följande personbetecknin. iak bedhes skiälika manna jnsigle, sasum är herra erichs widarsläf, ok herra otta i tyndradtum, ok päthars erichsons SD 4: 646 ( 1339, nyare afskr.) . " skälikvm manne ok ärlikvm, þore raband " ib 6: 149 ( 1349) . " skälikin an thörgils " ib NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). ib 11 ( 1401), 12 ( 1401), 2: 74 ( 1408) o. s. v. FH 3: 9 ( 1378) . BSH 2: 102 ( 1399) . - rättvis, hofsam. i skulin vndrgifne vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom vtan ämuäl oskällicom Gr 271 .
- 4)tillbörlig, vederbörlig. " j skällike hwilo " Bir 1: 320 . " alla thina gerninga til dygdhinna fulkomplikhet oc til skälika (debitam) fulbordhan fframhalla oc ända " Su 198 . " pa myna swäna hölth iag skälighen agha " RK 3: (sista forts.) 5843 . haffuer skelige breff ock bewisningh som honom tilbör SO 102 . tillbörlig, ordentlig. findz hon (tillskärningen) ey skeligen i nager stycke SO 105 . - ordentlig, duktkig, utförd med besked. skälikare hug iak hafuer ey seet Iv 4580 . - ordentlig, ärlig. om swa behoff giordes ath nakar gernyngk (d. v. s guldsmedsarbete) forfalskat vaare i rykit tha ära tesso embetzbröder . . . tess plichtoghe at rantzake huadh som skäligt arbeyde är SO 156 . - vederbörlig, med vederbörligt uppdrag försedd. theres skälikit budh SO 29 .vederbörlig, rättmätig, verklig. skäliken lagha förfall SO 29 . " haffuer skälikin ärendhe " ib 68 . - vederbörlig, bestämd. hawa the vissan ok skälikin (debitum et certum) tima af minne röst ok inskiutilsom Bir 1: 259 . - vederbörlig, laglig. en skälikin asyn SD NS 2: 230 ( 1409, nyare afskr.) . skälige röör Styffe, Skandinavien under uniionstiden, 2 uppl., s. 218 (urk. fr. 1453).
- 5)skälig, billig, rimlig. þikkis þätta wärä skiälikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " pröuaþe mz þrem exemplis. at þät var eigh skällekt " Bu 188 . " annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect " ib 15 . " är þät . . . väl skälekt at guþ härbärgiar . . . firi domadagh eigh at enost hänna sial ok anda vtan oc licaman ii bäzto . . . himirikiz rume ib. " Bil 84 . MB 1: 169 . ST 388 . " maagha abbatissan oc confessor . . . liisa them thes widhirthorfft haffua eptir thy them synis skälighit wara " VKR 17 . " ther til at swara wardher wäl skäleket ( i sin ordning) " Su 78 . " iak vtkräfwir skällik thing af människionne " Bir 1: 103 . - skälig, befogad. j swa skelligo ok helgo ärende Lg 3: 582 . - skälig, grundad. som . . . nempne thz (Guds namn) vtan skiälika sak ST 537 . - Jfr oskiälliker.