ORDBOK · SKIÄLLIKER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

skiälliker1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--skiälliker..av.1
Andra poster med uppslagsordet »skiälliker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (26)

skellekerskelligskälikerschälikersiälikerskälekerskälykerfrskäligskelikerskeligskällikinskälikinskälikenskälighenskeligenskiällictskiäliktskällektskäliktskällikitskälikitsiälikitskäleketskälighitskäligit

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

skiälliker: -a Bil 216 . skiälikir ib 777 ; -lika SD 4: 646 (1339, nyare afskr.); ST 537 ; -like Su 389 ; -licom FH 3: 9 ( 1378) . " skällikir " Bo 88 ; -lik Bir 2: 226, 288 ; -like ib 1: 320 ; -lika ib 45; -licom Gr 271 . skelleker: -leka SD NS 1: 11 ( 1401) . skellig: -ligo Lg 3: 582 . skäliker. schäliker: -like SD NS 1: 12 ( 1401) . siäliker: -lix ib 2: 74 ( 1408) . skäleker: -lek Bu 138 . skälyker: -lyka SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). skälig; -lige So 112. skeliker: -lika BSH 1: 142 ( 1373); -liko MP 1: 101 . skelig: -lige SO 102 . skällikin Bo 89 ; Bir 2: 226 ; (f. Bo 136 ; (ack. m.) ib 69 ; pl. nom. n.) Bir 1: 97 . skälikin SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.); (f.) ib 2: 230 (1409, nyare afskr.), (ack. m.) Bir 1: 259 ; (pl. ack. n.) SO 68 . skäliken BSH 2: 102 ( 1399); (pl. ack. n.) SO 29 . skälighen SGG 128 ; (ack. m.) RK 3: (sista forts.) 5843 . skeligen (f.) SO 105 ; (ack. m.) ib 146 . n. skiällict Bil 326 . skiälikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); Bil 830 . skällekt Bu 188 . skälikt . skälekt ib 15 . skällikit Bir 1: 11 . skälikit SO 29 . siälikit ST 388 . skäleket Su 78 . skälighit VKR 17 . skäligit SO 156),

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)begriplig, redig, tydlig. han lagdhe sin fingir j ens dumba mwn ok gaff hanom siälikt maal Bil 830 . ib 326 .
  3. 2)förståndig, omtänksam, eftertänksam. var liofwe herra var . . . skällikir oc atgömol (discretus et circumspectus) Bo 88 . ib 89 . " varfru var skälik ok sköniogh (grata et discreta) " ib 211 . " the äru skälike j allom thingom " Bir 1: 259 . " vari mannin räddir ok skällikin j allom sinom gerningom " ib 2: 226 . " forstandom wi vars herra skeliko forsyn " MP 1: 101 . - grundad på el. förenad med eftertanke. at hwar manzins gerning vari matelik oc skällik (discreta) Bir 2: 226- egande förmåga af urskilning, mogen. vm the (barnen) döö. för än the äru komin til skällikin aldir (ante annos discretionis) Bo 69 . Jfr skiäla alder. - förnuftig, utrustad med förnuft. (ey) niþþra þina natura. som skälek är skapaþ Bu 138 . " thu (Barolomeus) äst . . . (the helgho) kirkio fiskare skiällikka fiska (rationabilitum piscium) til lifs " Bil 216 . " skiälike manzens ärlike hugher " Su 389 . ib 17 . " hwi gaff thw mannenom skällik (rationabilem) vndirstandilse ok sin ok diuromen gaff thu ey sin ällir skäl " Bir 2: 288 . - förnuftig, förnuftsenlig. ey är nakat minzsta thing j wärldinne thz som skapth är. vtan skällika sak Bir 1: 45 . idhur thiänist skal vara skällikin (rationabile) Bo 136 . - egande förnuftig grund, välgrundad, befogad. al thin ordh äru skällikin Bir 1: 97 .
  4. 3)förståndig, trovärdig, pålitlig. wm thw skälikin witne til ärw SO 29 . ib 21, 63, 71 . - förståndig, pålitlig, hederlig, aktad. at thw . . . tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare BSH 1: 142 ( 1373) . med skälyka manna witnom SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). then penning skal presten . . . med skälikom mannom haffua samman takit aa sancta andersa dag ib 6: 157 (1359? gammal afskr.). - aktningsvärd, hederlig, rättskaffens. tilspöria alla brödher om han är skälighen ok höffwisker SGG 128 . " veth hanom echta vara badhe aff fader ok moder ock skeligen vara aff sik sielff " SO 146 . ib 112 . " han var ey alder skiälikr j sinom lifnadh " Bil 777 . - ss hedrande epitet i förening med följande personbetecknin. iak bedhes skiälika manna jnsigle, sasum är herra erichs widarsläf, ok herra otta i tyndradtum, ok päthars erichsons SD 4: 646 ( 1339, nyare afskr.) . " skälikvm manne ok ärlikvm, þore raband " ib 6: 149 ( 1349) . " skälikin an thörgils " ib NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). ib 11 ( 1401), 12 ( 1401), 2: 74 ( 1408) o. s. v. FH 3: 9 ( 1378) . BSH 2: 102 ( 1399) . - rättvis, hofsam. i skulin vndrgifne vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom vtan ämuäl oskällicom Gr 271 .
  5. 4)tillbörlig, vederbörlig. " j skällike hwilo " Bir 1: 320 . " alla thina gerninga til dygdhinna fulkomplikhet oc til skälika (debitam) fulbordhan fframhalla oc ända " Su 198 . " pa myna swäna hölth iag skälighen agha " RK 3: (sista forts.) 5843 . haffuer skelige breff ock bewisningh som honom tilbör SO 102 . tillbörlig, ordentlig. findz hon (tillskärningen) ey skeligen i nager stycke SO 105 . - ordentlig, duktkig, utförd med besked. skälikare hug iak hafuer ey seet Iv 4580 . - ordentlig, ärlig. om swa behoff giordes ath nakar gernyngk (d. v. s guldsmedsarbete) forfalskat vaare i rykit tha ära tesso embetzbröder . . . tess plichtoghe at rantzake huadh som skäligt arbeyde är SO 156 . - vederbörlig, med vederbörligt uppdrag försedd. theres skälikit budh SO 29 .vederbörlig, rättmätig, verklig. skäliken lagha förfall SO 29 . " haffuer skälikin ärendhe " ib 68 . - vederbörlig, bestämd. hawa the vissan ok skälikin (debitum et certum) tima af minne röst ok inskiutilsom Bir 1: 259 . - vederbörlig, laglig. en skälikin asyn SD NS 2: 230 ( 1409, nyare afskr.) . skälige röör Styffe, Skandinavien under uniionstiden, 2 uppl., s. 218 (urk. fr. 1453).
  6. 5)skälig, billig, rimlig. þikkis þätta wärä skiälikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " pröuaþe mz þrem exemplis. at þät var eigh skällekt " Bu 188 . " annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect " ib 15 . " är þät . . . väl skälekt at guþ härbärgiar . . . firi domadagh eigh at enost hänna sial ok anda vtan oc licaman ii bäzto . . . himirikiz rume ib. " Bil 84 . MB 1: 169 . ST 388 . " maagha abbatissan oc confessor . . . liisa them thes widhirthorfft haffua eptir thy them synis skälighit wara " VKR 17 . " ther til at swara wardher wäl skäleket ( i sin ordning) " Su 78 . " iak vtkräfwir skällik thing af människionne " Bir 1: 103 . - skälig, befogad. j swa skelligo ok helgo ärende Lg 3: 582 . - skälig, grundad. som . . . nempne thz (Guds namn) vtan skiälika sak ST 537 . - Jfr oskiälliker.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.