ORDBOK · SKALKER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

skalker1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--skalker..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »skalker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

schalkerskalka munderskalka parskalka snille
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
eg. tjenare

eg. tjenare

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

schalker . -ar ) skalka munder , skalka par , skalka snille ,

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. eg. tjenare.
  2. 1)lågsinnad el. nedrig person, skälm, usling. räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrefwans budhi (ad jussum vilis et nequam spiculatoris) Bo 82 . " kom iudas . . . gangande for thöm snödho skalkomen " ib 188 . " riballa oc skalka ib 190. af fulum mannom ok ondom skalkom " KS 35 (90, 37) . " een stoor skalker " MB 2: 291 . " the haffdo manga skalka i thera färd " RK 1: 3099 . " lop en förrädare och skalk fran mik " BSH 5: 366 ( 1509) . " thu gör som skalk ok ey ridderlik " Al 2083 . " o thu höfärdogaste skalker " Lg 3: 683 . " likare . . . enom qwättä karla ok skalka herbärgerara " ib 541 . Al 716, 2091, 2710, 10456 . RK 2: 1929, 5821 . MD (S) 260 . Di 68 . MB 2: 248, 253, 292, 305 . " gyltra skalka skrymptelikhet " Ber 3 . ib 31 . kallar nager sin brodher tywff schalk eller herransson SO 79 . ib 98, 109 .
  3. 2)odåga, lätting, slyngel. swa är skalk i scola som fämpta hiwl i wangn GO 1068 . swa är skalk i bland folk som vggla i bland krako (turbant bubonem volucres wlgus nebulonem) ib 1012 .
  4. 3)person som är begifven på ett sysslolöst el. yppigt lif, fråssare. " man skal enom skalk fylla för öghon än maghan " GO 981 . - Jfr marskalk.
  5. 1)skälmstycke. " iak giordhe idher aldre skalka par " Al 1254 .
  6. 2)vrångt el. falskt påstående? gat han ey länger lidhit thera skalka par (calumniam) Ansg 205 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.