osinna1
adj.(adjektiv)fsvm--osinna..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
beröfvad sina sinnens bruk, sanslös, afsvimmad. var jak aff sorghinne sua som osinna oc danande (in extasi) Bir 2: 133 . vm diäflane syntos swa ledhe ok rädhelike som the äru tha vardhe then som them saghe swasom osinna (extra
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
osina Bir 4: 136 . vsinna KL 273 . osino Bo 131 )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)beröfvad sina sinnens bruk, sanslös, afsvimmad. var jak aff sorghinne sua som osinna oc danande (in extasi) Bir 2: 133 . vm diäflane syntos swa ledhe ok rädhelike som the äru tha vardhe then som them saghe swasom osinna (extra sensum) oc hiärtat swasom döt ib 287 . 2) från sina sinnen, utom sig. vardh sua som osinna KL 43 . " kom swa som osinna gratande ok thiwtande " ib 70 . han (ormen) vardhir allir swasom osinna (extra se) Bir 3: 74 . ib 465. MB 2: 171 . - från sina sinnen, sinnesrubbad, galen. hioldo han ok afwitadho swa som han osinna ware KL 83 . " the sagdho hona vara osinnä (insanis) ib 155. osinna vordhin (in rabiem versus) af eens galins hundz biti " ib 200 . ib 273 . " genstan wart han (ɔ: nabagodonosor konungher) wtkastadher fran mannom, oc wart osinna oc aat gräs som oxse " LfK 208 . 3) ovis, oförståndig. iak osina persona Bir 4: 136 . är visselica thz eet osino äruodhe at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är Bo 131 .