ORDBOK · NIUTA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

niuta1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--niuta..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »niuta» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)

nyutanywtanytanwttonutitotithnyyt

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

nyuta . nywta . nyta L.; MB 1: 10, 425, 429 ; Iv 1499, 3011, 3740, 5512, 5686 ; Fl 1928 ; Al 4453, 10325 ; -e ib 5387 ; MEG (red. A) 57 ; EG 67 . pres. -er . 3 pers. nöto ib 195 . nwtto RK 2: 1011 . part pret. n. nutit. otith Al 10296 . imperat. niwt g 3: 218;; Di 59 . nyyt Al 2851 ),

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)få, få del af, njuta, åtnjuta. vigþo alle apostoli varns (för vars) härra licama ok öto sialue ok gauo critno folke Bu 195 . " nutum vi þia naþe " ib 76 . wtan han nyute särdelsis wara nadh MEG (red. B) 62 . EG 67 . SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " frälse oc fridh nyta " MB 1: 425 . ib 10 . RK 2: 3846 . " alt thz han hafdhe ther aff nutit " ST 429 . " alexander nöt tha lykko godh " Al 9311 . rättin . . . nyta Iv 3740 . RK 2: 1007 . the nwtto huarte räth eller skäl ib 1011 . laghen wita ib 1583. the slogho them sa a hals oc nacka the fägelse nywta togot til tacka ib 9440 . nywtha . . . manghe goth aat eom (för ens skull) som gudhi täkkes Lg 3: 170 .
  3. 2)behålla. " vnnä wi hännä þet samä frälse yutä (kan äfven föras till "
  4. 1)Sd 5: 476 (1345, nyare afskr.). om iak ma lifuith nyta Iv 5512 . ib 5686. vi maghom goz ok rät oy nyta vtan ful makt moot honum staar ib 1499 . "swa framt tho . . willo sin hwffud nywta" Lg 220 . "hwar nyte sit" Al 5387 . ib 10325. giter han them (landen) ful wäl notith ib 10296. the mate ey niwta thera biscopa waal (behålla sin rätt att välja biskop) RK 2: 543 . - (?) at the latn warä wnderdanä . . . therrä nyutä (behålla det som är deras, sin egedom?) SD 4: 467 . (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . 3) hafva gagn el. glädje (af) hafa el. draga nytta af, hafva el. njuta godt af, få hjälp af. abs. niwt wäl (säges af gifvaentll en som mottager gåfvan) Lg 3: 218 . Di 59 . - med gen. hwa alt sith wil göma han kan ey annars manz niwta GO 399 (annars manz möjl. at fatta ss gen. poss.: annan mans eendom). ey läta the mik lifwa vtan jak nywte thin Bil 165 . "han nöth thäs at the vetu mik vidher syn" ib 282 . "öth hon sinna ödhmyukt" ST 222 . - med ack. thu skla födha sönir och dotter, oc ey nyta (frueris) them, ty at the skulo ledhas i fängilse MB 1: 429 . "oppa thz wi maghum honom nyuta" ST 122 . Di 177 . "ywta them aat godho (åtnjuta godt f dem)" Lg 3: 339 . "kan han nywtande vardhe bröderne ath the vylia haffue hanom j embetet mz thöm" SO 117 . "niuta hans böne Bi 2: 10." Fl 1928 . nyyt thit dirffwe Al 2851 . "nöt lykko siin" ib 2865 . "thu skalt niwtä thin ordh" Va 41 . "offtha nywtär man eth goth bodh" Di 207 . "tha wardhir iak nyutande brödhranna godhgrniga (kan fattas ss gen.)" ST 287 . "hon haffwir sina öhmyukt oc lydhno swa mykyt nutit" ib 223 . ib 220 . "thz öt iak mykyt" ib 267 . "thu skalt thz nyuta, att thu minom son j geen skipadhe sina hustru" ib 528 . Iv 3011 . RK 2: 2692 . Di 300 . Lg 3: 323 . "sin kerlek munde han jlla nywta" RK 2: 9562 . "i haffwen ther ey swa mykit i nwtit älla ok niwtin fram a leedh ( i hafven icke skörda så mycken föreö deaf. oce jäller skolen I framdeles göra det) swa frampt at konunen er der vreed" ib 1: 2102-32. ma faþren nyutä þerä thiäist (räkna sig till godo den krigstjest e öra) SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). _ med dat. att köpmen matte icky breffuom nwta thz riks radh mune hem giffwa RK 2 . s. 339. äro nyutande brödhranna bönom oc allom adrom godhgrningom som brödhirne göra ST 287 . - med en sats inldd af at el. thät. swa hafwir ioseph nutith at han hafdhe reent lifwirne ST 411 . "lathe hanom nwa thz han war swerige tro" RK 2: 2694 . Bir 4: 174 . få (något) geom l[någons) hjälp, hafva (någon) at tacka för (något) genom (någons) hjälp, hafva (någon) att tacka för /(något). ed två ack. thz nöth hon (derför hade hon att takc) sina ödhmyukt oc wisdom ST 219 . med dat. och sats inledd af at. nöth sinom winom oc gafwom att han wart til biscop waldir ST 351 . med dat. (el. ack.) och prep. til. enkte nywter jak ider ther till RK 1: 1033 . - åtnjuta godt för (någons) skull. med gen. hafdhe ewa esamin syndath, oc ey adam mz henne, hwath hafom wi hälder nwtith hans (Cod. A honum
  5. 147). . . eller hafdhom wi vntgullith henna MB 1: (Cod. B) 538 . bir 4: 158. med dat. el. ack. Mb 1: 147. Bir 4: 145 . alle thie winer thu gudelika bidher fore j mässone warda tik niwtande SU 305. - lida odt för (någons) skull? med at. enkte haffuer iac mot ider brutit oc wet ey hwem iac haffuor wtit RK 2: 3555 . niuta sik, njuta, förnöja sig. niuto os i wårn tima KS 60 (150, 66), _ niuta at,
  6. 1)åtnjuta. " at faa älla njuta hänna miskund aath " Bir 1: 86 . " vtan han nyte särdelis wor naad at " MEG (red. A) 57 .
  7. 2)hafva el. njuta godt af, få hjlp af. bidhia for allom them thu hafwir nutidh ath S T 320. vtan han nyutter serdelis companit aat huadh nadher the medh hanom göre vylie SO 32 . " frykter iak for mit liiff . . . vtan iak niwter tig att " Di 193 . " manghe nywta hännas böner aat " Lg 335 . få el. ernå (något) geom (någons) hjälp, hafva (någon) att tacka för (något). iak nöt mina modher aat, at iak wardh gudz tiänasta quinna Lg 3: 17 . åtnjuta godt för (någons) skull. thu niwter tik ekke siälffuer at, men thu niwter enä quinnä at Va 54 . " läth myn son nywtha mik ath " Di 279 . få för (någons) skull. thz skall han niwta tik aat ati da skall han hängiä Di 68 . Jfr at niuta. niuta til, hafva el. njuta godt af, få hjälp af. at han hade föge hielp faatt aff then honum borde hielppe, hade han icke nwthit eder till FM 146 ( 1503) . " vtan tw niwter annan man till " Di 68 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.