ORDBOK · NÖT (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

nöt1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--nöt..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »nöt» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)

nöötnöta gallenöta hiordhnöta hudhnöta husnöta häpturnöta karlnötäkyotnöta klöfnötalaghnöta thräkkernöts fal
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
nötnötkreaturoxe el. ko örtugh firi nt ok fiura peninga firi far SR 19 . gijlt nött sälis firi tolf örö

nöt, nötkreatur, oxe el. ko örtugh firi nt ok fiura peninga firi far SR 19 . gijlt nött sälis firi tolf örö

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

nööt ) nöta galle , nöta hiordh , nöta hudh , nöta hus , nöta häptur , nöta karl , nöta kiöt (-kt. nötäkyot), nöta klöf , nötalagh , nöta myk (-mygh LB 7: 72 ), nöta thräkker , nöts fal ,

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. nöt, nötkreatur, oxe el. ko örtugh firi nt ok fiura peninga firi far SR 19 . gijlt nött sälis firi tolf örö SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344 nyare afskr.), 696 (1347, gammal afskr.). BSH 1: 62 ( 1365) , 63 (1365), 63 (1365), 196 (1387). hioggo þöm niþa som nöt Bu 16 . nöteno hörör at röta Bil 213 . nöt bäliadho ib 534 . läta for otam nt älla asna ib 767 . oskälik diwr, swa som äre hors oc nöt MB 1: 110 . " fä eller nööt " ib 393 . L slat grönt (för grön) nöth, C och L salt grön ffoor FH 5: 237 ( 1524) . koll. nötboskap. staddom wi om thet nöthet. som the som oo i viborgx soken sculu giffua fore thera ärffuidz lösn. ath thet scal wara XII öris nöth och ey bäte SD 5: 696 (1347, gammal afskr.) .thz land war aff fetma söt aff mykle frukt ok mykith nöt Al 4048  ss tillnamn. haraldus dictus nøøt SD 3: 704 ( 1326, nyare afskr.) . joanni nøøt ib. Jfr fä-, gal-, hundaris-, lagh-, lagha-, markar-, nytia-, ung-, ville-nöt.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.