myrker²

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

1. 1) mörk, ej upplyst. naten vaxte myrk Bu 169 . Bo 105 . Al 5434 . " aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan " Bo 13 . MP 1: 46 . han (Gud) hawer ok skipat et rädhelikt myckit hus (för myrkt hus? el. fr myrku hus? i senare fallet att föra till myrkahus, hvars betydelse uttrycket myrckit hus i hvarje händelse här säkert har) KS 64 (159, 70) . thz myrka hws (kanske att fatta ss subst. myrkahus, med hvilket uttrycket i hvarje händelse säkert är liktydigt) är hälwitis pina ib. þa lät kunugen fanga þöm . . . ok þär myrkast var insätia Bu 184 . ther war mörkt Al 5432 . - fördunklad. solin war myrk Bu 339 . - mörk, mörkfärgad. sky . . . hulkit som myrke branda göra . .. myrkt oc swart Bir 1: 71 . eth stort mwlin oc mörkt Lg 3: 257 . Su 93 . 2) svår att upptäcka, dold, smygande? kallas iwdas mörker ormber, thy at han swek wr herra i tro än anticristus kallas oppinbar ormber MB 1: 265 . 3) inbunden, lömsk. han (Tiberius) var . . . myrker i skaplynde (ingenio . . . insidioso) Bil 299 . 4) dunkel, otydlig. fullän hugh oc wil hawandes þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe, oc þe at linä som ofthung waro þäm at bärä (ɔ: bäträ) som myrk varo SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). min ordh hulk.in som ey äru mörk Bir 1: 196 . " for myrka jattan ib 2: 38. j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vndirstnda " ib 3: 311 . MB 2: 331 . 5) dunkelt el. svagt seende. for mörk ögon LB 7: 139, 144, 145 . ib 2: 36, 41, 42, 3: 198, 7: 140, 206 . myrk giordh (obscurati) öghon Bir 3: 79 . - i andlig mening manzsins vindirstandilse är myrkt Bir 2: 314 . - Jfr genom myrker.