mere¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. mera. meera. mere. meere. mära Bu 101 ; GO 1091 . posit. mykil. A) komp.
2. 1)större (till omfång el. utsträckning). fiskarins ben ära mindre ok predikarens mere Bil 108 . " jnnan mere oc större armenia " ib 214 . Al 1932 . " mith gootz . . . thär mik är een deel aff rätto arfwe epter fadher ok modhor ok mere delin aff minum käro sötzchenum vnter " SD NS 2: 53 ( 1408) . " falla i käldo eller bäkkia eller annor mere watn " MB 1: 360 . " the litla drötning var ey mere än halff thridhia spanna lang " Fr 350 . " the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda " KS 84 (206, 92) . - mera (i myckenhet). baro saman mere viþ Bu 31 . skar mära korn ib 101 . " mära mahgo twe än een " GO 1091 .
3. 2)större (till styrka el. grad), betydligare. hans (månens) liws synis ey for mera liwse solinna MB 1: 63 . " hertogans makt war tha mere " RK 1: 2745 . " växte quinnonna ofrägh mere " Bu 30 . sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis ib 100 . han hafþe mere andelekan eld ok guþlikan älskogha bruna än andre apostoli n jak mz merom gudz älskogha än för Bir 1: 26 . ib 117 . " ängin war the dygdh som ey war mere ok fulkomnare j thik än j andre creatur " ib 390 . " merom vrenom thingom hördhe til mere skirslir oc offr oc swa myklo nakor synd var mere, swa myklo mera skuldo vägha thz offer som fyri the synd skulde offras (från vrenom eft. Cod. B) " MB 1: 508 . " thz görs oc vardhir til siälfs hans mere forskullan oc löna " Bo 142 . " at miin sorgh mere än thiin är " Iv 2674 . " til thässa gäff mere wisso " SD NS2: 53 ( 1408).
4. 3)större, mera betydande, mera framstående, förnämligare. vika (för vikar el. viker) . . . þän mindre þöm mera Bu 51 . " medh minnom mannom ok merom " KS 38 (100, 41) . alle domare, huath the äru minne älla mere ib 68 (168, 75). större ok mere man Bo 153 . " hans martirium är mere högtidh ok märare, än hans bena fund " Bil 284 .
5. 4)öfrig. nw warder iach ensammin sökiä fadher och moder och mere mina släkt Vat 45. . komp. n. mera, adv. motsv. posit. miok, mykit.
6. 1)mer, mera, i högre grad, i större mån. älskar thu mik mera än thesse Bo 240 . " skal man gifwa sik mere vin om at ther stridha moot som meere om thrängir " ib 108 (kan föras till den adj. bem. 2). gör iak ey mere mot naturlike kropens skipan än mot siälinna skipan Bir 1: 213 . mere liffde jak j hanom, än j mik siälffue Su 212 . gladdis jak meera aff ena aldra ödhmiukasta bön . . . än aff allo wärdzliko gulle ib 241 .
7. 2)vidare, ytterligare. herra gamorin badh mera then swen siin vapn redha Fr 1575 . " bödh honom mere til at han en dagh j sudhercöpung halla vil " RK 2: 5382 . han sagde mera Di 191 . Su 241 . - vidare, längre. han heta ängin bue merä SR 11 . - ytterligare, ännu. aff erchebispen oc andra bispa mere RK 3: (sista forts.) 4205 . - Jfr for-, handar-, innar-, nidher-, optar-, siþar-, ytar-mere. B) superl.
8. 1)störst (till omfång el. utsträckning.). mäst delen af väruldene Bu 99 . " i mästa staþ armenie rikes " ib 210 . MB 1: 113 . - störst (i myckenhet). mäst (det mesta af, största delen af ) hans folck pa marken lå RK 3: (sista forts.) 4654 (kan föras till mäst, adv. 3). - mästa del, till största delen, till det mesta. thera släkt var mästa deel dräpin MP 1: 315 .
9. 2)störst (i grad). fulgdhe thungasta sorgh hänna mäste glädhi Bir 4: (Dikt) 261. skal then hafwa mästa hedhir som vidhir fresta äptir sinne makt at syndenar ok lustane vprifwins af wärldinne ib 1: 339 . - störst, värst. till mästan falsare Bil 113 . " myna mästa owinir " Di 191 . haffde giort alla mästa syndh MB 1: (Cod. B) 509 .
10. 3)störst, mest betydande. til en mästan ok märastan. at frägh rican kunugh Bu 497 . " innan mästum högtidhum " Bil 284 . " at hans martirium haldis j mästum ok märastum höghtidhis tima " ib 284 . - superl. n. mäst, adv.
11. 1)mest. mötos þöm (för þön) baþen hion fäghit huart andro ok mäst af guz buþskapi Bu 4 . " rände som mäst han matte (så mycket el. så hastigt han förmådde) ib 156. " Lg 92 . ST 475 . " badh han sit folk höght ropa som the mest formatto " ib 525 . " drog herre tord aff ther näst aat lödesa huat han kunde mäst (så hastigt han kunde) " RK 2: 9378 . ib 1764, 3: 13383, (sista forst.) 5583. hwar bar in som mästh han gath (så mycket han kunde bära) ib 3: 1028 . " kom her oloff axelsson aff gotlandh som han gath mästh " ib 572 . ib 1054, 2068 . " the ridhu och rände som the orkadhe mästh " ib 1035 . ST 8, 474 .
12. 2)på det högsta, synnerligen. war . . . mäst til (i hög grad hängifven åt) fwlan licamins losta Lg 1004 .
13. 3)till det mesta, nästan. skattade them aff mest huat the aga (nästan allt som de ega) RK 2: 719 . ib 8362 . mästh herrana (nästan alle herrarne) grype ther ett annath lag ib 3: (sista forst.) 4276 . " ther lag konung waldermar sielffuer ne, oc mest hans höffdinge (nästan alle hans höfdingar) ther alt om kring " Di 189 . mest alle RK 2: 3145 . ib 4985 . " han (skatten) stodh alldher mäst j gen " ib 5327 . " mest hwaria nath " ib 7196 . " wid xx kerrebössar hade han mest (i det närmaste? på sin höjd?) " ib 8597 . - n. i best. form, mästa, adv.
14. 1)synnerligen. " i förbindelse med negation. thz halp honom togh ey mästa " RK 2: 4857 . ib 5015, 7083. ther bleff hon tha til entidh, oc ey mästa länghe Lg 3: 622 . " iak war ok ey än mästha ryk " RK 1: (Till. till LRK) s. 222 . " han war tha ekke mesta gamall " Di 169 . skal . . . thz ey wära mestha heeth aff sik Lb 3: 39. ib 40 . HSH 24: 53 ( 1516) .
15. 2)tll det mesta, nästan. waro nw lidhin fra abrahm oc til dauid mästa et thwsand aar MB 1: 7 . " alle mäste " RK 2: 4636 .