mer¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. adv. komp. motsvarande posit miok el. mykit.
2. 1)mer, mera, i högre grad. hon thröste sik meir a boka list Bil 535 . " hwi hon (hinden) rötade tha meir en hon var för van " ib 751 . ib 542 . " konungin wredhgadhis här af ä thäs meer " Gr 278 . " ekke warder ok tith rike des mer tränghre " Gers Ars b 5. - mer ok mer, mer och mer, allt mer. mik bör mer ok mer fara ther effther Gers Frest 60 . " han styrkis ä meer ok mer " Bil 897 . vard ä meer oc meer brinnande til at göra goda gerninga Ansg 183 .
3. 2)mer, vidare, ytterligare. menar hanom mär mäso sighia Bu 27 . " sagdhe mer, at ey ware loffleket tolket trol leffwa " Lg 219 . " sedan kom han till fridzland framdelis meer till ängeland " MD 322 .
4. 3)flere gånger, ofta. forbiwder jak huariom manne oc meer nempde (kan föras till ett mernämder, p. adj. meranämd, merbemältlaff her pa at thala FH 5: 134 ( 1489) . B) adj.
5. 1)mera (i myckenhet) abs. med bem. af n. han formate ok eigh mer nima: än aue maria Bu 7 . ib 5 . " ther aff fa vi ey meer än fyra päninga " Iv 4275 . " taker han mer " SD 5: 638 ( 1347) . är thz swa at thik stundum nakot määr forelegx än thu för hafwir haft Ber 272 . " gudh kräwir ängin meer ä (för än) han formaa " GO 1085 . " meer wil ä meer (mer vill mer ha; ju mer man har, dess mer vill man hafva) " ib 374 .
6. 2)konj.meren ib 4: 123 .större, högre, förnämligare. kalladhis . . . til meer värdhughet Bir 3: 360 . - Jfr former-, handar-, innar-, ivir-, niþar-, optar-, senar-, siþar-, þiklar-, up-, ut-, utar-, ytar-, äptirmer. - mer än (merän Ber 251, 252 . meer än. meerän Bir 5: 45 . Jfr Mnt. mêr] men. the waare beegärende tha thz the motte there erchebyscop aather faa meer än thz kunde them ekke warda RK 3: 953 . ib 665, 903, 911, 2510, 3611, 3631 . VKR 33 . Bir 4: 123, 124, 5: 45 . Ber 243 ; 251, 252.