magher1
(substantiv)fsvm--magher..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
maagher . mogher Di 238 ; mogh ib 229; mogha ib 247 . -ar), maghs ämpne ,
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)manlig frände i följd af giftermål. meth . . . olaff niclesson, min magh, ther mina fränko . . . ägher SD NS 2: 240 ( 1409) . " at han gaf ok hafdhe gifuit sinom magh jon gözstafsone til mädhgifft mädh sinne systerdotter stenhusit " SJ 38 ( 1426) . " han (Antonius) war adriani keysare magher (gener) " Bil 381 ; " jfr gener hos Du Cange. - särsk. a) måg, svärson. hans magher, som hans dotter hauer " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). at sväran monde haua maghen sua käran Bu 30 . Bil 288 . MB 1: 193, 2: 129, 130 . Fr 3066 . RK 1: 1058 . SD NS 1: 36 ( 1401) . minom maagh, som mina dotter haffuer ib 59 ( 1401) . " huat är jak thäs at jak är wordhin konungsins magd (för magh) " Su 357 . - ss tillnamn i förbindelse med en föreg. gen. af ett personnamn el. af en personbeteckning. andrea stabba magh Sd 3: 36 ( 1311). jon martins mager ib 37 ( 1311) . " johanne pauelsmagh ib 250 ( 1316). " ib 251 ( 1316) . " thorstanus giullomaghir " ib 584 ( 1333) . " af jon daghfintzmagher ib " NS 1: 574 ( 1406) . mellan andrissa ermundhamaxs oc . . . herra laurens gaard ib 2: 78 ( 1409) . " jac jngemundh klenasmismagh " DD 3: 192 ( 1425) . Jfr bakaramagher. b) svåger. maricanus theodosii magher Bil 681 . SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . RK 1: 96, 262 . Di 229, 238, 247 .
- 2)frände, slägting i allm. (jfr Mnt. mtâch)? thänk a thna fränder oc magha Al 10177 . " han är min magh oc min oom " ib 10283 . " thz matte oc een man hafwa fyra lagh gipta hustrur til lika, the matto oc taka sna magha oppa thz maghskapit blifwi thes fastare " ST 138 .