mätta1
v.(verb)fsvm--mätta..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)
mätta, göra mätt. eg. och bildl. kötit mätte oc styrke Bir 2: 40 . ib 1: 282 . hafdhe mättat moghan Bo 90 . Bir 1: 277, 2: 119 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pres. -ir: mättir Bir 1: 277 ; mätte ib 282, 2: 40, 119; KL 245 ; mättis ib 228 . -ar: mätta Bir 1: 117 ; mättas KL 228 . impf. -te : mätte Lg 3: 714 ; mättis KL 103 . -adhe: mättadhe LfK 126 ; mättadhis Lg 819 . part. pret. -adher: mättadhir Bo 182 ; mättat ib 90 . imperat. mätta Bir 1: 277 ), mättas , 1) mättas, blifva mätt. eg. och bildl. munkin tilbör hwarn dagh swa litit äta at han ey mättis KL 228 . ätir litit oc mättas ib. thän som mykit ätir oc aflatir tho för än han mättis. faar mere lön än thän som litet ätir. oc mättis ib. siälen . . . mättadhis aff otalghom söthma Lg 819 . Ber 20 . 2) förnöjas, tillfredsställas. for the dyro loktena . . . aff hulke han mättis KL 103 . 3) mättas, blifva mått (på), få nog (af). af at göra honom thiänist kunne hon äkke mättas Bo 162 . " the kunno aldre mättas aff rikedomom " Bir 3: 55 . " aldre kwnne mantz öghon mättas aff (se sig mätta på) hennes venlek " MB 2: 162 . Bir 1: 102 . - Jfr fulmättadher.
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)mätta, göra mätt. eg. och bildl. kötit mätte oc styrke Bir 2: 40 . ib 1: 282 . hafdhe mättat moghan Bo 90 . Bir 1: 277, 2: 119 . " iak skal mätta them mz minom sötma " ib 1: 117 . eth trä, som mätte honom aff sinne frukt Lg 3: 714 . 2) mätta, förnöja, tillfredsställa. liker the källo som . . . mätte alla mz dryk KL 245 . " at iak ther frilika mz rop oc skrian maathe mättha (för mik mättha) " Su 43 . oppfylte ällar mättadhe wara astwndan LfK 126 . 3) utmatta, uttrötta. mättadhir af obrygdhilsomen (opprobriis saturatus) Bo 182 . refl.