mästarman1
fsvm--mästarman..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)
mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande, idkare af slöjd el. konst, handverkare, konstnär (särsk. byggmästare). läkkiara oc mestermän wanhopadho at hans liwe Lg 3: 231 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
mästher- MB 1: 81, 2: 362 ; VKR 81 ; Fl 1246 . mästher- MB 2: 237 . mestr- SO 30, 150 ; Lg 3: 231 . mesther- SO 159 . mästir- Bir 4: 60, 96, 5: 46 ; MB 2: 250 . mestir- VKR 5 ), mästarmanz tunna
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande, idkare af slöjd el. konst, handverkare, konstnär (särsk. byggmästare). läkkiara oc mestermän wanhopadho at hans liwe Lg 3: 231 . " föresee stadhen mz läkiarom, oc androm mästarmannom, som ärw smedher, tymbermen, bysso giwthara, pwlermakara " PM 4 . " alla konsther oc theris mästermän (omnis artifez omnis artis) " MB 2: 362 . " godher mäster man han gör et andbudh " ib 1: 81 . vm än noghar aff gerningis mannomjn ellir mestirmannomin (artificum) wilia vndirgifua sik thenne reghlo VKR 5 . Bir 4: 96 . " mäster män som ärfudoha skulu älla aterbyggia j klostreno " VKR 81 . Bir 4: 60, 5: 46 . bödh mästir mannomen som före ärffuodit stodho, at the först skullo vpresa mwrana MB 2: 250 . epther mestermen han til kolne sende ath koma the nye kora til ende MD 503 . " äst thu mäster man " Fl 1246 . mästare, den som vunnit mästaregrad inom ett handtverksskrå. SO 17, 30, 150, 159 . - i bergshandtering. PfN 135, 136, 137 . 2) upphofsman anstiftare. hedhir giri är . . . swiksins mästar man (doli artifex) Bo 96 . 3) styrare, förare. mästher mannen som diwrit (elefanten) regherade MB 2: 237 . - Jfr mästarara man.