ORDBOK · LEKER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

leker1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--leker..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »leker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

leekerleka systirleeka-leks systirleks visalekx-

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

leeker . pl. -ar . ack. leke för leka Di 1 ), leka systir leeka- Lg 3: 522), leks systir , leks visa lekx- )

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)hastig rörelse, kringilande. han sa ther vnderlik fiska leek Al 9218 . aff thera (fiskarnes) leek (collusione) skulu paddona ok frödhene nidhirfara Bir 2: 9 .
  3. 2)lek, ras. " wil thu i leek gaa tha skalt thu loek halda (si ludum queris ludi legem pariceris) " GO 898 . " manadhe them at atirwanda aff ohöwelikum lek " KL 51 .
  4. 3)lek, gymnastisk lek, idrott. kunne bäter alscons leca oc var thrifnare til handh ok häst Bil 300 . " snar oc rasker i alla leke " Di 1 . - lek, spel, täflingslek. jak saa vndarlikin leek (ludum) a banunne Bir 2: 36 . - om dans och kamplek som utföres af en björn. kan tij biorn ecke flerä lekä Di 108 (möjl. att föra till leka, v. 6). han kan alla handa leka ib. " bad osanttrix konung athan matte se flera lekä aff ysungs biorn oc wilde sla sinä weda hunda til hanum " ib. " skulde skola thenne leek " ib 109 .
  5. 4)kamp, strid. " the haalla thaghar ympse leek " Al 1761 . ther kom tha saman en harder leek RK 1: 906 . " mynnes jder nakot aff hatwna leek " ib 3864 . " wy haffuom wunneth thenna leek " ib 3: 1514 . ib 1633, (sista forts.) 6000.
  6. 5)lek, spel, det som företages af någon el. händer någon, företag, gärning. böriar tu en ondhan lek Di 226 . " mz skam monde han then leck spilla " RK 3: 1786 . " gyptamaall gör thenna wiilla och optha godhan leek för swänskom spilla " ib 2641 . " tw försagh een godhan leek tha tw fraa konungh karl borth week ib 1791. iak wil ider sadan lek kenna " ib 2: 3650 . han hafuer thik nu een annan leek känt Iv 1673 .
  7. 6)spel. skaftuels lek MD (S) 201 . " leksens tauil ib. pa höghre gield än som huar bär redho med sik til leeks eller ok til bordhit " MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 .
  8. 7)spel, spelbräde. tafulith (näml. var) halfft aff robiin . . . thän annan leek aff iaspis var Fr 433 .
  9. 8)spel, spelande, musik. pipara baswnara och altskens leek man ther omneth höre fik RK 2: 190 . ib 5155 . söter sanger ok leker gör gladhan gladhare ok stundom dröfdhan dröfdhare Su 431 . ib 159, 163 . Bir 4: 54 . iak kan alla the lekä som i wilcinä land äre bade a harpor oc fidlor oc alsköns strenglek (ec kann sla harpv oc draga fiðlu oc gigiv oc allzkonar strengleica) Di 108 . - musikstycke, melodi. swa optha han hörde nakra sötha canterlenor älla sötha leka (cantilenas amorosas vel similia) Su 21 . " alla wärldzlika lutelikasta leeka (terrestes melodiæ) " ib 327 . " owergaar alla änglana sötasta sangha oc all the sötasta lekara anbudh oc wäl ludande leka (instrumenta musicalia et symphonias) ib 83 (kanske snarare att föra till 9). "
  10. 9)musikaliskt instrument. lekto for varom hera i sinom harpom oc tympanis oc manga handa leek Bo 251 . " maria . . . tagher sik leek (tympanum) i hand " MB 1: 321 . loth koma til hans frwr oc iomfrur oc manga handa lustelika leka (seyttenspil) ST 113 . ib 53, 420 . 10) skämt, gyckel, narri. j leen, thz ey är lekir, mik rädhis widh aluara Bil 234 . " alexander war thetta litin leek " Al 631 . " ängin leker honum ther mz war " ib 978 . MD 364 . " thässa quinnonar haua callat mik aff sinom leek " KL 334 . " sagdho the i sinom leek " ib 342 . - munterhet, glädje. hon war mz sorgh oc ey mz leek Fl 87 . " thz gik fiälskarpe tha aff leek (F. miste sin glädje) " Iv 3142 ; jfr gaman, later. - gyckel, begabberi. giordhe han leek ther aff Lg 636 . " giordho leek oc daar aff honom " ib 586 . ib 3: 87, 90 . Al 4400 . 11) föremål för skämt el. gyckel. [m]angher haller annan for leek MD (S) 241 . - Jfr barna-, dokto-, glädhis-, harpo-, hägoma-, orgho-, strängia-, tavelleker.

Hänvisningar i artikeln

se flera lek (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.