ORDBOK · KYN (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

kyn1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--kyn..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »kyn» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (20)

vanlkönkiönkynskönskynikönikönekyniomaldra kynsannars kynsannarsskynsannorsskynsflura kynsfyra könsfyrsta kynsförstekynshwarkynsthäs kynsthässkyns

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

vanl . kön . kiön KL 161 . gen. kyns . köns . dat. kyni. köni GO 588 ; Bir 1: 45, 2: 262. köne Al 4609 . pl. dat. kyniom Bir 4: (Bir 4: (Dikt) 227), aldra kyns annars kyns annarsskyns . annorsskyns MB 1: 472 . annars köns ib 294. annath köns ib 365 ), flura kyns fyra köns ) fyrsta kyns förstekyns ) hwarkyns LB 3: 120 ), thäs kyns thässkyns MB 1: 353, 359, 360 o. s. v. thäsköns ib 294 . thässköns ib 359),

Källans artikeltext (11 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)slägt. " han älskadhe forfädherna oc walde thera kön äpter " MB 1: 448 . " aff adams köniBir 2: 262. kunungär hauär nampn aff kyni sino, at äy må kunungär vtan af godho kyni komin wara " KS 5 (12, 6) . sigh mik thit kön Lg 550 . " ther är litith at köni (slägten har icke mycket att betyda) tha knän liggia i askonne (non placet ex genere qui jacet in cinere) " GO 588 .
  3. 2)alzkyns MB 1: 359, 505 ; Fl 1298 .slägte, slag. " hans kyn ärum wi " KL 161 . wi ärom guz kiön ib. " at födha aff sik sik kön " MB 1: 72 . hwart eet diwr star ok bliffwir j sino köni ok skipilse Bir 1: 45 . " i allom yrta blomstra. tränna. fruktanna stenanna. älla malmanna kyniom " ib 4: (Dikt) 227 . " falke oc alzkyns höka kön " MB 1: 359 . " benedicta swa hetende yrter är twafäl i kyni " LB 3: 81 . " ther aff wardha fyra kön älla slektir i the sooth som kallas watn soot ib 174. fly thz lyghinne kyn " Ber 104 . alt lyghn nenna kön ib. " a hwraio green ok hwariom qwist sat en foghil mz konstelik list aff margha handa köne sköna " Al 4069 . - i beskrifvande gen. thz diuirt är leons köns älla wargx Bir 3: 66. iordhin bär manga handa köns yrte ok blomstir ib 1: 346 . - i sht i förening med ett föregående adj., räkneord el. pron. - alzkyn (alskyns Bil 427 ; Di 169 . Bil 632 ; MD 19 ), allsköns allt slags, alla slags, allahanda. hafua mz sik alskyns läkedom Bil 427 . ib 426, 632 . MB 1: 504, 505 . Fl 1298 . Iv 53 . MD 19 .Di 169. alzskyns höka kön MB 1: 359 .
  4. 1)ett slags (i motsats till ett annat slags, ett tredje slags o. s. v.). skapadhe . . . enskyns creatwr äpter annath MB 1: 35 . " thu skal ey läta eenskyns fä blandas widh annath köns fä " ib 365 . " nw hawer mannen thränne wit kännas widh nawarande thing " ib 81 .
  5. 2)ett slags, samma slags, enahanda. alt war enskyns bläster til högtidha oc färdha MB 1: 389 .
  6. 3)ett slags, en viss. enskyns fughel som kallas koturnix MB 1: 322 . ib 321.
  7. 1)hvad slags. li indir. frågesats. vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns hedher wi görom korsom eller belätom MB 1: 331 . ib 293.
  8. 2)hwatzskönshvad slags som hälst, af hvad slag som hälst. idhra reghlo consticuiones ella noghra andra reghlo skipilse . . . medh edhom ellir pawa makt ellir hwarsköns androm stadhfestilsom stadfesta VKR 3 . " thz dughir fore hwarkyns byld " LB 3: 120 . hvatskyns (hwatzwskyns MB 1: 389 . ib 299 . " hwath köns ib), "
  9. 1)hvad slags, af hvad slag. i indir. frågesats. manna, som wi witom ey hwatzskyns thz är MB 1: 389 . ib 299 .
  10. 2)nakarsskyns ib 366, 431 .hvad slags som hälst, af hvad slag som hälst. hon dughir . . . fore hwatskyns werk LB 3: 118 . - hviilkins kyns (hulkins köns), af hvad slag. i indir. frågesats. spör jak aff thik hulkins köns thässin siälin är Bir 3: 66. - mangskyns, = margskyns. mangskyns skirslor MB 1: 504 . - margskyns (marghskyns. marskyns), många slags, af många slag, mångahanda. marghskyns creatura MB 1: 35 . hoghmodh är marskyns ib 140 . - nakorskyns (nakarskyns MB 1: 507 . ib 366 ), något slags. nakarssköns hold MB 1: 366 . " fölghia nakarsskyns spadome " ib. " ib 431, 507. - tvåskyns (twässkyns. tväsköns. twässköns " MB 1: 398 . twq kyns LB 3: 149 ), två slags, af två slag. klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe MB 1: 365 . ib 398 . " waro the twässkyns som mannin matte miskipa fra gudz dyrkan " ib 506 . " cardamomum är twa kyns " LB 3: 149 . - thrännekyns (thrännoköns), tre slags, af tre slag. aristologia hether hwlörth hon er thrännoköns LB 2: 40 . - thräskyns (thrässkyns), tre slags. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom MB 1: 495 .
  11. 3)kön. " tedhe jomfrun thom nazlikit barnsins kön " Bir 3: 283 . olikt kön Ber 161 . " man ok qwinna ärw olik i kyni (per naturam) " ib. " swa manga bägghia köns människior " Bir 4: 70. Su 51, 60, 66 o. s. v. Lg 3: 434 . " closter folk badhen köns " ib 451 . - Jfr diura-, diäfla-, diävuls-, duvo-, eter-, fara-, fiska-, folka-, folks-, fughla-, karl-, lekara-, man-, manna-, manz-, orma-, pino-, qvin-, trol-, trols-kyn.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.