klaffa1
v.(verb)fsvm--klaffa..vb.1eg. slamra, prata högljudt
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- eg. slamra, prata högljudt; tala ondt (om någon). " aa theras rygh at klaffa " MD (S) 260 .