kiöt¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (17)

1. L.
2. 1)kött (på en kropp). þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläþe Bu 176 . " grep eet stykke af sino bloþogha kioti " ib 504 . " wäxer bolde a köte eller a hwdh manne " MB 1: 362 . " the skulu haua . . . hart kiöt ok litit " KS 80 (198 88) . " kindirna varo mattelica fulla mz köt " Bir 2: 135. han är wth swllin innan kytino oc hwllit är blöth LB 3: 180 . " thz thörka wp wetzkona som standir mellan hwdhinna oc kötit ib. " Bu 505 . MB 1: 361 . KL 16 . MP 1: 29, 201, 2: 151 . ST 249 . thetta been är aff minom benom, oc köt aff mino köte MB 1: 159 . " han är waar brodher, oc aff samo köti födder ib 231. kött af ett slagdtadt djur och ss födoämne. raat köt " KL 231 . " fisk köt oc fläsk " VKR 33 . ääta köth ib 62. Bir 5: 31. - kött, kropp (i sht med afs. på könsförhållandet), sinlighet. the nödh oc oro, som mannen hawer aff kytino, oc likamenom MB 1: 496 . fik han köz frestilse Bil 679 . Ber 253 . " the som hittas j ondo kötzsins liffwirne " Bir 5: 52. af . . . kötzsins samblande (commixtione sexus) ib 1: 77 . ib 6 . for thins kötzhugnat MP 1: 34 . - kött, sinliga varelser. hulkin som math gifuir allo lifuandhe kyti MP 1: 79 . ib 2: 260 .
3. 2)kött, den inre, mjuka delen af frukt. kyrsebär kötit aff te[m] LB 5: 82 . - Jfr biorna-, bukka-, diura-, dödh-, dödha-, fara-, fughla-, gasa-, hara-, hönsa-, kidhia-, ko-, kyklinga-, lamba-, nöta-, saltavatns-, so-, svina-, tanna-, thiura-kiöt.