ORDBOK · KÄTE (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

käte1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--käte..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »käte» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

käti
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
och n. Bir 3: 53

och n. (Bir 3: 53

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

käti Bir 3: 53),

Källans artikeltext (5 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. och n. (Bir 3: 53; Lg 3: 501 ; Su 237 ) L.
  2. 1)ysterhet, yrket. " faar . . . hulka miolk onyttogh är ok thera käte (lascivia) mykit ostyrogh " Bir 1: 360. at ey skulu godho faren dröfwas af ondo faranna ostyrogho käte ib. Su 74, 237 .
  3. 2)glädje, munterhet. " löghe ok käte " MP 1: 351 . käte ok fafäng glädhi ib. " forsmadhe världinna käte " Gr 319 . for owir matto glädhi älla käte Bir 1: 67. owir matto latir ok löghe til ledher owir matto käte (lætitiam) ib 301 . at the thik gifwa sorgh fore käte Al 2717 . " the glädhias alle aff käte stoor " ib 9157 . " the ato ok drukko mz godh käte ib 3860. the drogho ther fram i stora käte " RK 2: 9255 . " mz stoor sorgh och inge käthe " ib 3: 1922 . ther öfdes oc sa mongahande käte ib 2: 5181 . skulin i kasta bort gamalt fore nyyt, fore kätils skuld (för nöjes skull, för ro skull) MB 1: 376 .
  4. 3)lättsinne, själfvsvåld. flydhe hon al löslat ok käte VKR VII . fly wärldinna glädhi ok lätlikhet ok ostadhoghet älla käte Bir 1: 248. han syndadhe mangfallelica j sino käti ib 3: 53 . " enga lönlika widhertalan hafdho the mz mannom, ok enkte käte " Lg 3: 501 . Bir 3: 10, 149. Al 1642, 2936, 7197 .
  5. 4)veklighet, vällust. mz ouirflödelikhet i mat oc dryk oc kräselico liuirne oc käte oc orkolöso dughir bönin litit Bo 45 . " kötzens lwste och käte (delectatio carnis) " Ber 137 . skörs lusta MP 1: 311 . - Jfr barna-, krämmakäte.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.