ivirfara¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)

1. L.
2. 1)öfverfara, genomfara. innan all the land thu ower foort Al 9776 . enghen wari the blomster ängh, huilka ey ower fari waar skörhet Su 74 . - öfverfara, fara omkring. saawith swm the offwer fore BSH 5: 445 ( 1511?) .
3. 2)öfverfara, fara öfver (ett vatten). tha han ville owir fara flodhina eufraten Gr 313 . " sat quar tha andre cristne herra iwir foro " Bil 827 . " swa ath frw jngeborgh ingelunde hedan offuerkomme for än hon met eder offuerfarer til hopa " FM 182 ( 1504) .
4. 3)genomgå. thessa lifsins ände . . . hulkin alle skulu hafwa ok owir fara Bir 1: 216 .
5. 4)gå förbi. seer thu thins owins asna thröttan vnder byrdhe liggia, tha skaj thu ey för owerfara än thu lypter op byrdhe mz honum MB 1: 340 . - bildl. thera äghor är licammans frälse ok världinna vmgangilse ok alla the inuidhio hänne til höra ther skulu the mz vilianom owirfara ok aldre meer atir koma (aquibus tota voluante se debeant irremedialiter seperare) Bir 2: 256 .
6. 5)gå förbi, tillryggalägga, lemna bakom sig. wngdompsins aldher . . . hafuer thu nw rena owerarit Su 164 . ofwerfor thu nu . . . barnarät ib 435 . Lg 3: 467 .
7. 6)tanklöst rabbla up. all the halff ordh oc brutin som thesse brödhir ofwir fara oc forsuma j thra tidhum ST 162 .
8. 7)förbigå, underlåta att tala om. med prep. um. i nakrom besynnerlikom dygdom om huilka nw fläste tigiandhe owerfara Su 153 . - med ack. pass. hulkit ey vare värt ouerfaras mz glömsko Lg 3: 582 .
9. 8)förbigå, åsidosätta. tha han hanom haffwer, owirfar han wäl alt annat Su 287 .
10. 9)gå öfver, gå förbi, förflyta. at engin time skuli owir fara wtan gangn oc frukt Bir 4: 118. sidhan noe flodh var owirfarin ib 3: 422 . " tha huxins retilse ok wredhe är owir farin " ib 9 . " snart owerfar thz som dröffuer " Su 142 . 10) öfverträda, bryta. hulkin hans tio budord hauir opta brutith oc ouir farit MP 1: 244 . Bir 4: (Dikt) 230. Ber 38 . " han hawir owirfarit döpilsins lofwan " Bir 4: 344 . " iuer fara þet som nu är sakt " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). II) besegra, öfvervinna. af hulkom nakar är ofuir farin oc foruunnin, hans thräl är han MP 2: 108 . ofwärfar (supera) mz thuliomodh thera hat Ber 116 . ib 119 . 12) vederfaras. alt thz honom war owerfarit Lg 3: 399 . - Jfr fara ivir.