iþra1
v.(verb)fsvm--iþra..vb.1i sitt inre el. i sinnet uppgöras (öfver), känna sorg el. förtrytelse (öfver)
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- i sitt inre el. i sinnet uppgöras (öfver), känna sorg el. förtrytelse (öfver); ångra. tha togh dauidh konung idhra sina syndir Lg 93 . " mz idhrande hiärta " Bir 4: 90 . -refl. iþras,
- 1)ångra. " idhadhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa " SD NS 1: 162 ( 1402) . siälin lysis nar hon idhras til tara Ber 34 .
- 2)förbittras. " idhradhis pylatus mz gryme wredhe " KL 383 . MB 2: 378 .