hvaþan¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. L.
2. 1)hvarifrån (jfr af 1). a) i dir. frågesats. hwadhan komt thu Gr 278 . b) i indir. frågesats. spurþo . . . huaþan þe foro älla huart þe uildo Bu 523 . Bil 53 . c) i rel. sats. ödhmiukir man oplyptis til himerikis hwädhan högfärdoghir nidhir fiöl for sina höghfärdh Bir 2: 106 . LfK 47 .
3. 2)hvarifrån (jfr af 2). i rel. sats. nar the komo thijt i then stadh. hwadhan the gato äkke längir seet grafwena Bo 245 .
4. 3)hvarifrån (jfr af 6). i rel. sats. hart widh erarium, hwadhan han mönsterins gull och andra kosteliga haaffwor vth stulit haffde MB 2: 292 .
5. 4) svetoslav.marinovkam4atka9hvaraf, hvarifrån (jfr af 8). i dir. frågesats. hwadhan hafdhe han swa mykith wit Mp 1: 93.
6. 5)hvarifrån (jfr af 9). a) i dir. frågesats. !SYNS_DÅLIGT? ärin i mine brödher the swara at the äre aff aran MB 1: 220 . b) i indir. frågesats. spurþo husþan þe varo Bu 23 . spurþe . . . husaþan han uar cumin (unde es tu). ok hans namn ok äþle ib 493 ; " jfr 1. c) indef. rel. hvarifrån än. alle hans riddare och hans thäghna hwadhan the waro alla wäghna " Al 10522 .
7. 6)hvaraf, i följd hvaraf, hvarför (jfr af 11). a) i indir. frågesats. spurþe huaþan han fik þa dirue (qua presumtione andes). at calla þerra guþa diäfla Bu 493 ; " jfr 4. b) i rel. sats. fa þäþan af dözsens sak hwaþan (unde) hon vänte sik helso " KL 184 . ey hawir thu nakat kära vtan hällir hwadhan thu mat gudhi thakka af allo hiärta Bo 103 . " hunden (unde) diäffwllin trodde sik främmias oc haffua framgang, tädhan skal han fordriffuas mz blygd " Bir 4: 80 .
8. 7)hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. thz . . . huadhan andre maghin mäst hiälpas til siälinna Bir 2: 169 .
9. 8)hvarest. i rel. sats. flygha j ökneth j sith rwm. hwadhan (ubi) hon födis om thyman oc tymana oc hälftena aff thimanom MB 2: 352 .
10. 1)hvarifrån (jfr af 1). a) i indir. frågesats. bildl. the skulu se j sinom vndhir standilsom hwadhan aff ordhin fram ginge Bir 1: 263 . b) i rel. sats. jngaa i sin stad oc j sith hws. hwadhan aff han vtgik MB 2: 53 .
11. 2)hvarifrån (jfr af 8). i indir. frågesats. the spurdho hona hwadhan aff hon hafdhe tholika makt KL 52 .
12. 3)hvarifrån (jfr af 9). a) i indir. frågesats. wart han aff honom fragdher hwadhan aff han komen war MB 2: 125 ; " jfr 1. b) i rel. sats. ioseph wilde fara til bethleem sin stadh hwadhan han war aff föddir " Bo (Cod. B) 343 .
13. 4)hvaraf, på grund hvaraf, hvarför (jfr af 11). a) i dir. frågesats. hwadhan af är thässin swa stor hughrädde Bo 120 . hwadhan af west thu thz Bir 1: 397 . ib 279 . " hwadhan af höghfärdhas mannin er 208. b) i indir. frågesats. godhir man känne ey huädhan aff älla huru thäs hälgha anda sötme inbär sik j hans hugh " Bir 3: 97 ; " jfr 1. c) i rel. sats. at the skullo iomfrv födha hwadhan aff wärldinna helsa skulle fram gaa " Bir 1: 22 . " the thingh . . . hwadhan af gudh vil andelika lustas mz hälghe siäl " ib 294 . ib 311 . " hwat är thik mz kötino hwadhan af thu thol thässin thing " Ber 206 . " varfrw kärdhe vm at them brast vinit. hwadhan af vi finnom at hon var äkke af them vidh bordhit sato " Bo 59 . KL 28 . Lg 3: 39 . " insände diäfwllin siälinne glömsko oc ledho at göra thz godha . . . hwädhan aff hughin vardhir latir oc dul " Bir 2: 145. ib 4: (Dikt) 218, 223, 224, 230. MP 1: 18, 21 . Bo 21 . Gr 302 . Bir 1: 10, 107, 2: 80, 239, 3: 39 . VKR III . Ber 41, 55, 56, 112, 154, 156, 165, 185 . Su 89, 108, 455, 458 . thädhan af (inde) skulum wi pinas, hwadhan af (unde) wi lustadhoms Ber 231 . " hwadhan af thu fiölt lastena thädhan af pinas thu " ib 124 . " then thz gör är fatigher, hwadhan af han skulde wara riker (unde deluerat esse dives, fit pauper) " ib 130 .
14. 5)hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. bristir them äkke thz i thera licamma. hwadhan af (unde) the hiälpa them til got som äpte gudz foreskipan kallade äru hälaghe Bo 123 .