hugher1
(substantiv)fsvm--hugher..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)
animus. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
hogher Lg 112 ; hogh Al 3039, 3551 ; Ber 243 ; Lg 333, 438 ; hoghen ib; hoghenom MB 2: 311 ; hogha al 6569, 9165. hoger: hogren Ber 30 ; hoga MD (S) 289 . gen. -s. ar: hugha Bu 16, 19, 129, 145, 505 ; Bil 124, 317 . dat. hughi Bu 141 ; Bil 125 . hughe RK 2: 2801 . hugh Bu 72 ; Bo 236, KS 22 (53, 24) ; Bir 1: 119, 3: 468 ; MB 1: 261 ; RK 1: 3440 . pl. -ar ) , annars hugha
Källans artikeltext (10 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- animus. " "
- 1)själ (i motsats till kropp). vi tappom äkke älla mistom lustan. vtan vändomen fran kroppenom i hughin (animam) Bo 134 . " hogren (animus) synis j kropsens athäfwm " Ber 30 .
- 2)själ ss kännande, sinne. ey kan oc hugin eller hiärtat sva fulleliga smaka oc vndersta (nec ipse animus sentit) then sötman, som han var til Ausg 181. glädhiandis hwghr Ber 39 . han tröste sik ihoghen Lg 438 . " rördhe j hoghenom " MB 2: 311 . " wreder och illä hughom " Va 9 . - annars hughom, utom sig, bestört. jacob wardher annars hughom widh MB 1: 252 . ib 250 .
- 3)hug, mod, tillförsigt. vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan (magnanimitas . . . si insit amino two; om du är hugstor och hugfast) tå må tu liua medh mykle tröst KS 23 (55, 24) . hauer tu mykin hugh stadhugan ib. " haua mykin hugh ok stadught hiärta " ib 80 (198, 88). stighu j godha hughin ok striddu mz them hedhnu Bil 327 . " lat thin hogh ey offmykith radha thina höghfärdh ok hoghmodh " Al 3551 . ib 3039 . Lg 112 . " haf keysara hoof mz hughi (i förening med mod?) " Bil 125 . " arbedera skulo haffwa starka hoga " MD (S) 289 .
- 4)själ ss tänkande el. föreställande sinne, tanke, tankar. huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhelikt är KS 22 (53, 24) . thänktin the . . . j sinom hugh (amino). hwat iak giorde for thera skuld Bir 1: 119 . " ib 2: 227, 3: 468. " Di 61 . " thik hikke i hughenom. som thu vare närstad " Bo 228 . " lata alt firi hugh thin, thet til må koma " KS 21 (52, 23) . " honum war mäst hugher a gudz sons tilkömd i wärldina " MB 1: 260 . tha wart mik wslom theophylo i hoghen kommet at tänkia nakor wndhersamlik tingh Lg 3: 453 . " takin aff daghum thän hughin gör galin ( sensuum alienatorem) ok vitit vänder " Bil 126 . " then hugh torffwen i ey haffwa a ider skal vm konungin jäwa " RK 1: 3684 . " i girnins alt thz hughin seer " Al 6956 . " skal hon (menniskan) hwilas i contemplacione letande huxins (mentis) ensilikhet " Bo 143 . at hughin (mens) först i actiua vita rensis oc skäris oc strykis j dygdhanna idhn ib (med afs. på dessa båda ställen jfr 8). - - tankeförmåga, förstånd. helbruþu til hugh oc licama. guþ gawe at swa vare til syälinnä SD 5: 564 ( 1346) . " iämskyt som the . . . lagdho sin hugh til at nima " MB 1: 119 ; " jfr 7. "
- 5)håg, minne. ther til at gudz pina skulde altidh vara i hugh, komma i håg. med det erinrade betecknadt genom nom. kom honom i hugh thz hälgha ordhit oc the dyra bönin Pa 19 . - med det erinrade betecknadt genom ack. (el. en form som kan vara ack.). þa kom mik ii hugh hälagha läst Bu 135 . " thöm kom ey i hugh vars herra fözlo thima oc cristindomsins renliue oc ey the hälgho kirkio hörsämio " Bil 877 . Iv 495 . MB 1: 147 . " at hon läte sik j hugh koma thry thing " Bir 3: 325 . " skal godh klostirmänniska . . . sik idhelika ok opta tala (för lata) i hogh koma tw thing " Ber 243 . - med det erinrade betecknadt genom en sats. kom mik eigh ii hugh. at guþlck läst va[r] ii mino fölghe Bu 135 . Di 93 . " at hänne j hugh kome til hulkin hedhir hon är vtuald " Bir 3: 325 . läti sik konungin j hugh koma hulkin nadh giordh är j hans rike ib 415 . " lät sik i hugh koma hulkaledhis var herra stodh a sinom bönom " KL 346 . VKR 31 . - personl. koma i hugh, komma i håg, tänka på. han . . . sat ok thelgdhe oc kom ey j hugh at sunnedagher var Bil 870 . " at han skulle ey kötlikin kärlek swa j hugh koma " Bir 3: 261 . " hon är glömsk ok ey j hugh komande sina lofwan " ib 214 . Lg 438 .
- 6)det som tänkes, tanke. hugh ok wilia sin lysa KS 2 (4, 2) . " hwar thera weet annars wilia oc hugh " MB 1: 54 . " hälghe män äpter domadagh vardha swa liwse oc gönom skäre, at iämsköt som en seer til annan oc thänker, tha smygher hans hugher genom hans samwit " ib. " är wärra at wita ängelsins hugh än mantzens thy at mantzins hugh ma stundom pröwas aff likamins skipilse, än äkke ängelsins ib. waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom, oc for thy skulom wi först hawa wilia at wisa androm manne waar hugh, oc sidhan tala han fram mz mwnne " ib 56 . alexander wil sina akt nw gifwa til annath sin oc andra hogha Al 9165 . " wrak fra thik iäfwgha och manga hwgha och willo " Ber 39 . - tanke, afsigt, utsigt. han hafdhe hugh (spem) atirkoma Bir 2: 303 .
- 7)själ ss viljande, sinne, vilja, håg. vm guþ skiuter oss nokat i hugh framleþis meer wiliä gyorä SD 5: 567 ( 1346) . kära cors . . . tel reþo giorþ girughum hughi (concupiscenti animo) Bu 141 . " seandis thera hugha redhobona vara at lydha hans budhom " Gr 296 . ähvart vi vildom oc hafdom hugh (quo tendebamus), ther varom vi genstan i sammo stundene Ansg 181 . haar tu thes hugh ok wilia KS 25 (64, 27) . summa !UDDA_TECKEN? dygder) äru i manzens hugh ok wilia ib 18 (45, 19). ib 17 (44, 18), 18 (46, 19), 19 (47, 20), 27 (67, 29), 27 (68), 32 (83, 35). medhan jak äy kan wända thin hwg Di 58 . " kom sancto gregorio i hugh (satte sig i sinnet, beslöt) at han ville . . . forlata världinna losta " Gr 318 . " tha haffde erik digert i hughe hans sworne swene os swa at the wille ther marsken sla " RK 2: 2801 . at thu hafwer hugh at lära Al 6107 . " thäs hälgha anda hugher (spiritus domini, id et spiritus sanctus dominus vel domini voluntas9 foor ower watnin " MB 1: 155 . - håg, böjelse. wändhe han sin hogh oc hiärta till enna wälsläktadha oc wänasta iomffru Lg 333 . " som allan sin hugh läggia (vända hela sin håg) til iordhrike oc enghin til himerike " MB 1: 434 . - längtan. han innerlik hugh til blanzaflor fik Fl 689 . - sträfvande. swa brytz thit modh ok hogha thine . . . alt äpter riikt ok wärlz hedher Al 6569 . lägger allan sin hugh (nitebatur) til at frälsa smaswennin aff thera handom MB 1: 230 ; " jfr 4. "
- 8)själ (ss kännande, tänkande och viljande) med särsk. afs. på den af viljan bestämda riktningen, håg, sinne hjärta. at þänkia mz þakom þina pino af allom hugh ok hiärta mino Bu 72 . " akta aat gudhz budhordhom mz allom hwgh " Ber 1 . " hafde gudleken hugh än tho at han war hedhin " Bil 840 . " han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa inirlik " Fr 1774 . " the som thit koma mz tronom hugh " Bir 3: 233 . " gudh älska mer renan hug än likamlikt goz " Ber 25 . " flärkas hwghren skaparens kärlek " ib 31 . " nero härdher illan hugh " Bil 126 . smittades thera hugher och hiärtä Pa (Tung) 33 . haffua bliwghan hugh Bir 5: 7 . " obliwkt ögha är obliwgx hugx hiärta sändebudh " ib. " vare hugha skulu vara brände af thäs hälgha anda elde " Gr 301 . iak see ok skodha aldra manna hugha (mentes) Bir 3: 223. draga sin hug (mentem) fran verldzlikom thingom Ansg 177 . vm thu . . . hafdhe hughin (mentem) när thik ok läte äkke flytan i världinne i fafängom oc omytlicom thankom Bo 236 . " vm thu ville redha thik ther til mz helom hugh ib. - med särsk. afseende på sinnesstämningen mot andra: sinne, sinnelag, hjärta, tänkesätt. rädh han ey thz fore godho, eller mz godhom hugh, vtan aff awund widh waar herra " MB 1: 261 . " giär huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh " KS 37 (97, 40) . " wordo ther satte mz helom hugh " RK 1: 3440 . " han haffuer sin hwgh alt wänt om kring ok menar oss mz all godh tingh " ib 3686 .
- 9)lynne. " han hauar sama hugh ok hy (endem vultu et amino) " Bu 204 .