huþ1
(substantiv)fsvm--huþ..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
huud MEG (red. A) 54 . -ir. -ar), hudha lös hwde löss )
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)cutis, hud (på menniskan). brister huld ok hudh SR 53 . ib 54 . " lät . . . huþ fla af hans limum " Bu 209 . Bir 4: 114, 154. seer prester malata likne a hans hwdh oc harund MB MB 1: 361 . " wij tola wäll kalt jarn i wore hwd (hollde) " Di 32 . " siälinna skin älla hudh (pellis . . . seu cutis) " Bir 2: 170 . " iak skal idher sla a idhra hwdh " Fr 2054 . dömdes aff hänne hwd och bad öron BtFH 1: 193 ( 1508) . - mista hudhena, hudstrykas, hudflängas. MEG (red. A) 54, (red. B) 59. EG 63, 64, 65 . SO 296 . - ful hudh el. ond hudh] jfr Mnt. bose hût, ovele hût, quade hût] skymfande benämning på en ond qvinna. spilitin sundir the onda qwinnona the fulo hudhena ST 377 . ib 376, 412 . " soff ful hart när sinne brudh mz orloff sakt en onde hwdh " RK 2: 6039 .
- 2)ett djurs afdragna hud. alla hudhir oc skin VKR 36 . hudhär, bokskin, wan mal SR 7 . " x eller xij bugxskin och andhra hudher " BSH 4: 352 ( 1503) . " skijn oc hudha ib 5: 296 (1508). thettha fornempdha skal han göra aff enne hwth " SO 16 . ib 18 . - Jfr diura-, kor-, orma-, ryggia-, siäl-hudh.