hiärta1
(substantiv)fsvm--hiärta..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (31)
hjärta
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
hiarta Bu 27, 30, 157, 415 . hierta. hyertha LB 2: 65 . herta MD 62 . järta Bir 3: 292. pl. hiärta. gen. hiärta Bir 4: (Dikt) 210. med art. hiärtanna Bo 149), hiärtans kär kär hiärtans ) hiärta blinder , hiärta blodh , hiärta byld , hiärta glädhi -glädhy ) hiärta grund , hiärta höviska hyarttä haweskä ) hiärta kumber , hiärta pikkan , hiärta qvidha , hiärta ro hierte roo ) hiärta rot hierte roth: -röther MD 16 . hierte röth (för hierte roth; rimmade med foth) ib), hiärta skut , hiärta sorgh hiärta stängil hiärta träghi , hiärta thyrster hierte tyrsther ) hiärta ve , hiärta värker hiärtans fryghdh -frögd LB 7: 165, 234, 275, 341), hiärtans rot -root )
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)hjärta. i eg. och sinlig mening. likamen hauer hierta thz sum styre allom likamens limom ok åthänom KS 31 (80, 33) . diursins hiärta Bir 2: 5 . Bil 371, 652, 771 . RK 1: 3903, 3: 2105 .
- 2)i andlig mening: hjärta (fattadt ss lifvets medelpunkt, ss grunden för icke allenast den lägre utan äfven den högre lifsverksamheten), själens innersta, själ, sinne. hiärtanna ransakare Bo 149 . " blöte manght hiärta tel guz lof " Bu 29 . " mius hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört " ib 72 . " blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkia mz þakom þina pino: af allom hugh ok hiärta mino " ib. " han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa imnirlik " Fr 1774 . reent hiärta MB 1: 473 . " hans hiärtä är hemme hos hans frv " Iv 1946 . " thera hierta skilde mykit aat " RK 1: 3749 . " hans hierta haffde en ondan grwnd " ib 3750 . gud i thera hierta skööt at the loto fara awund ok niidh ib 3445 . " mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta " SD NS 2: 10 ( 1408) . - läggia i (a el. vidh) hjärta (el. hiärtat), betänka, besinna. ey han tha i hiärtad lade at han för marsken i stocholm hyllat hade RK 2: 5309 . " äro tha meer i hiärtad ey ladhe än han förra bewiist hade " ib 9515 . " alexander hafdhe tha i akt stadhelika i sit hiärta lakt (gjort till föremål för sitt begrundande) hwath konst han matte ther til finna " Al 9056 . " konungen än tha ey a hiärta ladhe hurw gren gotland forrat hadhe " RK 2: 8145 . läghen widh idarth hiärta (ponite ad cor) hwru snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster Su 42 . - ss inneslutande förborgade tankar och uppsåt. hwath kunungin wil i sit hiärta mena thz wiste ängin vtan han ena Iv 61 . " vndistoþ hans hiarta (hvad han tänkte) " Bu 157 . " lyste ängte af sino hiarta (uppsåt) " ib 27 . " hylia cristona i sino hiarta " ib 415 . hon (tungan) skal manz mål framföra, suåsom thet är i hiärtano huxat KS 55 (138, 59) . " tu skalt ey tit hiärta huariom opinbara " ib 71 (174, 78). Al 7594 . hans hiärta enlika widh sik sagdhe ib 7612 . tala om theres hiertans mordh (det mord de i sina hjärtan beslutit) RK 3: 344 . - ss säte för känslan; särsk. för glädje, sorg, kärlek, vrede. hon tröste mz hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru hialp Bu 30 . hans hiärta (är) som thz ware en mwr (d. v. s. obevekligt) Al 3058 . " bar saran harm ok angar i hiärta sorgh . . . aff innarsta hiärta " MB 1: 249 . " som bedröfdh hiärta hawa " Bo 107 . " vardh han i sino hiärta mykith dröfdhir (animum nimio affecisset mærore) " Ansg 239 . hans hierte fik tha et slagh RK 2: 2920 . " nw wardh hans hiärta nakath glat " Al 8361 . " en man war aldreg swa illa grötter at hans hierta matte ey lee " RK 1: 3508 . " tha munde thit jomfrolegä herta lee " MD 62 . haffwa them i thera hiärta kära Iv 56 . " thz ij mz hiärta ok sinne älzskin mik ower alla quinna " ib 1440 . min son älskir thik aff allo hiärta Bir 3: 3 . wred aff allt hiertä (brjóstreiðr) Di 77 . loffuandis wan herra ihesum christim oc hans wälsignada modher maria mz allo hiärta oc gudhelighet Bir 5: 102 . - I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst. iak seer nw min hiärtans harm Al 10144 . " war hiärtäns lust " Va 33 . " wänt ater aff thinom graat oc hiärtans mödho " Lg 3: 253 .
- 1)præcordia, hjärterot, mellangärde. hans lifuer ok lungur ok hiärta root droogh leonith wt alt mz sin foot Iv 3407 . han är . . . stungen genom sin hierte röth MD 16 . - pl. läke hyärtaröther LB 5: 80 . ib 2: 65, 7: 59 . scalf hanum mergher ok hiärta rötar (ipsius præcordia medulitus anhelare) Bil 272 . " stungo han i herte röther " MD 16 . " huat tilböriar ey . . . anden wauskas oc nidherst aff hiärta rötrena sik wpdragha " Su 248 .
- 2)pl. i andlig mening: hjärterötter, hjärtats el. själens innersta. ginum mina hiarta rötar Bu 73 . " hafwa älskat gudh mädh allom hiärta rotom (præcordiis) " Bir 4: (Dikt) 230. lofwande tik oc takande aff allom minom hjärta rotom (ex intimis præcordiis) Su 47 . " thz twangh theres hierta röther " RK 3: 706 . (Jfr tik warkunna aff innersta mins hiärta rothom Su 30 .) - Jfr hiärtans rot.
- 1)hjärtlidande, smärta i hjärtat. hon hielper for hiertawärk LB 7: 1 . ib 2: 57, 6: 105, 7: 6, 165, 234 .
- 2)hjärteqval. " huath munde hennes siel tha liidhe allen hiertewerk ok qwilde " MD 40 .