ORDBOK · HIÄRTA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

hiärta1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--hiärta..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »hiärta» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (31)

hiartahiertahyerthahertajärtahiärtannahiärtans kärkär hiärtanshiärta blinderhiärta blodhhiärta byldhiärta glädhihiärta grundhiärta höviskahyarttä haweskähiärta kumberhiärta pikkanhiärta qvidhahiärta rohierte roohiärta rothiärta skuthiärta sorghhiärta stängilhiärta träghihiärta thyrsterhierte tyrstherhiärta vehiärta värkerhiärtans fryghdhhiärtans rot
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
hjärta

hjärta

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

hiarta Bu 27, 30, 157, 415 . hierta. hyertha LB 2: 65 . herta MD 62 . järta Bir 3: 292. pl. hiärta. gen. hiärta Bir 4: (Dikt) 210. med art. hiärtanna Bo 149), hiärtans kär kär hiärtans ) hiärta blinder , hiärta blodh , hiärta byld , hiärta glädhi -glädhy ) hiärta grund , hiärta höviska hyarttä haweskä ) hiärta kumber , hiärta pikkan , hiärta qvidha , hiärta ro hierte roo ) hiärta rot hierte roth: -röther MD 16 . hierte röth (för hierte roth; rimmade med foth) ib), hiärta skut , hiärta sorgh hiärta stängil hiärta träghi , hiärta thyrster hierte tyrsther ) hiärta ve , hiärta värker hiärtans fryghdh -frögd LB 7: 165, 234, 275, 341), hiärtans rot -root )

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1)hjärta. i eg. och sinlig mening. likamen hauer hierta thz sum styre allom likamens limom ok åthänom KS 31 (80, 33) . diursins hiärta Bir 2: 5 . Bil 371, 652, 771 . RK 1: 3903, 3: 2105 .
  2. 2)i andlig mening: hjärta (fattadt ss lifvets medelpunkt, ss grunden för icke allenast den lägre utan äfven den högre lifsverksamheten), själens innersta, själ, sinne. hiärtanna ransakare Bo 149 . " blöte manght hiärta tel guz lof " Bu 29 . " mius hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört " ib 72 . " blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkia mz þakom þina pino: af allom hugh ok hiärta mino " ib. " han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa imnirlik " Fr 1774 . reent hiärta MB 1: 473 . " hans hiärtä är hemme hos hans frv " Iv 1946 . " thera hierta skilde mykit aat " RK 1: 3749 . " hans hierta haffde en ondan grwnd " ib 3750 . gud i thera hierta skööt at the loto fara awund ok niidh ib 3445 . " mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta " SD NS 2: 10 ( 1408) . - läggia i (a el. vidh) hjärta (el. hiärtat), betänka, besinna. ey han tha i hiärtad lade at han för marsken i stocholm hyllat hade RK 2: 5309 . " äro tha meer i hiärtad ey ladhe än han förra bewiist hade " ib 9515 . " alexander hafdhe tha i akt stadhelika i sit hiärta lakt (gjort till föremål för sitt begrundande) hwath konst han matte ther til finna " Al 9056 . " konungen än tha ey a hiärta ladhe hurw gren gotland forrat hadhe " RK 2: 8145 . läghen widh idarth hiärta (ponite ad cor) hwru snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster Su 42 . - ss inneslutande förborgade tankar och uppsåt. hwath kunungin wil i sit hiärta mena thz wiste ängin vtan han ena Iv 61 . " vndistoþ hans hiarta (hvad han tänkte) " Bu 157 . " lyste ängte af sino hiarta (uppsåt) " ib 27 . " hylia cristona i sino hiarta " ib 415 . hon (tungan) skal manz mål framföra, suåsom thet är i hiärtano huxat KS 55 (138, 59) . " tu skalt ey tit hiärta huariom opinbara " ib 71 (174, 78). Al 7594 . hans hiärta enlika widh sik sagdhe ib 7612 . tala om theres hiertans mordh (det mord de i sina hjärtan beslutit) RK 3: 344 . - ss säte för känslan; särsk. för glädje, sorg, kärlek, vrede. hon tröste mz hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru hialp Bu 30 . hans hiärta (är) som thz ware en mwr (d. v. s. obevekligt) Al 3058 . " bar saran harm ok angar i hiärta sorgh . . . aff innarsta hiärta " MB 1: 249 . " som bedröfdh hiärta hawa " Bo 107 . " vardh han i sino hiärta mykith dröfdhir (animum nimio affecisset mærore) " Ansg 239 . hans hierte fik tha et slagh RK 2: 2920 . " nw wardh hans hiärta nakath glat " Al 8361 . " en man war aldreg swa illa grötter at hans hierta matte ey lee " RK 1: 3508 . " tha munde thit jomfrolegä herta lee " MD 62 . haffwa them i thera hiärta kära Iv 56 . " thz ij mz hiärta ok sinne älzskin mik ower alla quinna " ib 1440 . min son älskir thik aff allo hiärta Bir 3: 3 . wred aff allt hiertä (brjóstreiðr) Di 77 . loffuandis wan herra ihesum christim oc hans wälsignada modher maria mz allo hiärta oc gudhelighet Bir 5: 102 . - I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst. iak seer nw min hiärtans harm Al 10144 . " war hiärtäns lust " Va 33 . " wänt ater aff thinom graat oc hiärtans mödho " Lg 3: 253 .
  3. 1)præcordia, hjärterot, mellangärde. hans lifuer ok lungur ok hiärta root droogh leonith wt alt mz sin foot Iv 3407 . han är . . . stungen genom sin hierte röth MD 16 . - pl. läke hyärtaröther LB 5: 80 . ib 2: 65, 7: 59 . scalf hanum mergher ok hiärta rötar (ipsius præcordia medulitus anhelare) Bil 272 . " stungo han i herte röther " MD 16 . " huat tilböriar ey . . . anden wauskas oc nidherst aff hiärta rötrena sik wpdragha " Su 248 .
  4. 2)pl. i andlig mening: hjärterötter, hjärtats el. själens innersta. ginum mina hiarta rötar Bu 73 . " hafwa älskat gudh mädh allom hiärta rotom (præcordiis) " Bir 4: (Dikt) 230. lofwande tik oc takande aff allom minom hjärta rotom (ex intimis præcordiis) Su 47 . " thz twangh theres hierta röther " RK 3: 706 . (Jfr tik warkunna aff innersta mins hiärta rothom Su 30 .) - Jfr hiärtans rot.
  5. 1)hjärtlidande, smärta i hjärtat. hon hielper for hiertawärk LB 7: 1 . ib 2: 57, 6: 105, 7: 6, 165, 234 .
  6. 2)hjärteqval. " huath munde hennes siel tha liidhe allen hiertewerk ok qwilde " MD 40 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.