friþer¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (32)

1. eg. kärlek.
2. 1)kärleksfullt el. vänskapligt förhållande, fred. " bör os halda fridh mz gudhi . . . fridh mz varom iämcristne . . . fridh mz varo samvithe " MP 1: 128 . " ey är fridh mällan gudh oc siälena vtan hon aflate at synda " ib. " nar manzsins gärninga täkkias gudhi vmuändir han hans owini honum til fridh " ib 130 . " þa romara hafþo friþ goþan ok räþo rike mz ro " Bu 64 . " jak hafuer them . . . opta tha fridh budhit ok godha dagtingin " Bil 316 . hulke som gaa til hedhna manna land biudhin thom först fridh oc tro ok frälse Bir 3: 398 . ib 397 . " biudhande thom stridh (för fridh) " ib 407 . " the beddos fredh " MB 2: 261 . " ffredh oc wenskaper wari mällan os altidh " ib 269 . " at stadhga mz idher stadughan fredh " ib 268 . at fredher oc sämia varde owir alt wart rike ib 203 . ib 195, 242, 258, 290 . PM 14 . " the gambla script oc swa the ny the biwdha fridh j hwariom by togh kan ey fridher bliiffua ffor vtan friiheet är ther när som fridh ocfrelse vppe bär oc ofridh maa fordriffua " MD 391 . " almoganom til fridh och frälse ok sämio inbyrdes " KS 1 (2, 1) . ib 5 (11, 6), 6 (14, 7), 8 (20, 9), 12 (29, 13), 16 (40, 17), 40 (103, 42), 56 (141, 61), 77 (190, 84); med afs. på dessa nio ställen jfr 4 och 5. got är i fridh boa, tho är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som liutär ib 79 (194, 86). GO 706 . " vilin i ok haffua med mik frid " RK 1: 2043 . " bygdo þe mänstar ok vigþo þät friþi (d. v. s. fredens gudinna) tel heþar ok kallaþo þät friz mönstar " Bu 64 . " riken skulle jo i fridhi staa " RK 2: 6649 . ib 8132, 8160, 9186 . " som skole i friidzwilis (i vänskap el. sämja) ransake saken oc taghit i godhe " BSH 5: 340 ( 1509) .
3. 2)fred som ingås efter föregående krig, fredsfördrag. " gören mz them stadughan fridh " MB 2: 239 . " fridhen mz them binda " ib. " bindha . . . een annan falskan friidh " RK 3: 2453 . " en starkan frid the ther foruissa " ib 2: 7907 . - fred som ingås för viss tid, stillestånd. bebundhe the ok giordhe thär en sworen fridh, hwilken som skulle sta i IX aar BtRK 344 (1490, orig.) . i sama dagh ok fridh BSH 1: 131 ( 1371) . haffua . . . giort en felig dag oc friidh medh k(onung) c(ristiern) oc säät (percusserunt . . . fædus) MB 1: 199 . iak haffwer saat fridh (pepigi fædus) minom (för mädh minom) öghom, at iak ey skuli tänkia oppa nakra jomffru LfK 104 .
4. 4)fred, fredadt tillstånd. " siw nättir ägha scogha j fridhi standa " TB 73 . - fred, frid, ro, frihet, från det som oroar. " at þe latin wara vnderdana i friþi wara " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vm then tima hafdhe guz kirkiä fridh ouir alt samarie land KL 150 . " böþ allom halda þän daghen mz friþi ok frygh " Bu 61 . " far nw mz fridhi " MB 1: 306 . " ij fridhe lata wi fara them " Al 4854 . RK 1: 926 .
5. 5)fred, trygghet, säkerhet, frihet från angrepp (mot person el. gods). " bondom gaff han godhan friid " RK 1: 72 . " han gaff godhan rät i sina liffdagha mykin frid ok starkan agha " ib 1247 . " ther war . . . mykin aghe ok starker fridh " ib 1815 . ib 453 . " jak (Frode) . . . beskermade them (landen) fore orät oc wanda engen torde öffuer laghen trätta huo thz giorde them lot jac rätta thy är än nw en ordsigh far väl ok stat j froda fridh " ib (LRK) s. 217. äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara (åtnjuta allmän fred och rätt och ej den särskilda som är stadgad angående gästning), þa þe egh giästäs SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; se Schlyter, Ordbok s. 191. - särsk. säkerhet mot deras hämd mot hvilka man förbrutit sig, frihet från straff. fa aldre sin friþ ater SD 5: 478 (1345, nyare afskr..). haffui han huarghen fridh j warum riikum MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62. EG 67 .
6. 6)fred frid, trygghet, som påbjudes för vissa ställen, tider el. personer. fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til war bref biwthä. at wir ärum aff lande farnir þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at friþin se althings starker ib är hin annan friþ bryter ib. þän friþ bryger a quinnom ib 5: 637 ( 1347) . " skal hawa friþ nästä iþär oc þär vara mäþ friþi ib. hawa fridh aa sik ok allu sino " ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 466, 5: 374 (1344, nyare afskr.). ängin hawer fridh å kisthom älla godz sino KS 65 (161, 72) . wi . . . gifuum oc kunnoghum een ganzskan frid allom mannom GS 27 (1375, orig.) thenna fridh bryta ib. swäria oc lofwa them fornempda fridh at halda ib 29 . " vtan thenna fridh wara " ib. " scal thenne fornempde fridh standa oc haldas thry aar äpter thenna dagh " ib. " een fridh man lyste thärä " Fr 2905 . tha bödh konungen en frid at halda Va 36 . takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu ok warn friþ SD 5: 609 ( 1346) . " hanum matte ther enghin man men göra vndi gudhz ok kesarins fridhi " Bil 567 . " the trösto ey wel a konungsins fridh (den frid el. lejd, som konungen utlofvat) " RK 1: 2065 .
7. 7)frihet. se friþviter.
8. 8)ro el. tid att betänka en sak, frist, betänketid, uppskof? " bede friþ (Bil frest 943) tel anzsvara " Bu 62 .
9. 9)frid, fred, sinnesro, belåtenhet. til frids , ill freds. giva sik til frids, gifva sig till freds, blifva el. vara nöjd. gaff greffwen sik allaledhis wäl tilfridz Lg 332 . " giff tik til fridz oc war roliken " ib 3: 272 . ib 286, 401, 678. Bir 5: 141 . " sigh til fridh giffwandes " MB 2: 60 . " ath the skulle giffue thöm til fredz " BSH 5: 30 ( 1504) . goffwe the sek til fretz til pindsdage ib 453 ( 1511) . wil iak gerna gifwa mik tes (dermed) til fridhz Gers Ars A 3. gaffue the sig til fres (gingo de in på), ad xii (12) skattebönder bliffue i huar gierd oc xxiiii (24) landbor BSH 5: 163 ( 1507) . - sätia sik til frids, d. s. at sätthe sigh til friidh i then sach HSH 22: 3 ( 1491) . - lata sik til frids, d. s. lathe sig vell till fredz BSH 5: 342 ( 1509) . " lath ey sanctus eustasius sik til fridz (gaf sig ingen ro) mz fadhrenom för än iomffrun phara kom wt aff häktilsen " Lg 3: 275 . - vara til frids, vara till freds, vara nöjd. till friidz war iag än likawell tha RK 3: (sista forts.) 5165 . Gers Frest 28 . " war til fridh mz tik siälffwom " Lg 3: 91 " äre nw aldeles well till fredz " BSH 5: 342 ( 1509) . " äre the wel til fridz " ib 18 ( 1504) . jlla till friidz (illa till freds, missnöjd) tha monde iag wara RK 3: (sista forts.) 4635 . - vara villig el. beredd. waro the til fridhs, wara her iu til pingisdaga dag BSH 5: 272 ( 1508) . " konungen är til friidz at förzächre nogre städer her i swerige, at the icke skole bliffua brände i thenne feigd " ib 574 ( 1517) . 10) frid, andlig ro och nåd ss Guds gåfva. wari thäs (hjärtasts) örnagaat fredher oc rolikhet LfK 77 ; jfr 9. min fridh giffwer iak idher, fridhen leffwer iak idher ib. " frither wäri mäþ husi thässu " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 1, 4. fridhir vari thik Bo 229 . " nadh oc fridh vari idhir af gudhi " MP 1: 128 som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB 1: 385 . " gudz fridher see mz thik " Bil 106 . " do . . . i guz friþi " Bu 29, 209 . " faar han hymmerikis frid mz gud " RK 1: 10 . " ära wari gudhi j himerike oc fredher j iordhrike " Lg 46 ; " jfr 1, 4. - Jfra an-, buadhstovu-, bi-, bya-, disaþings-, garþa-, hem-, hemelikhus-, hus-, iula-, kirkio-, kirkiomässo-, kloster-, köpþ lands-, mässo-, o-, paska-, pingizdagha-, qvinna-, radhstovu-, skip-, snäkkiu-, stämno-, þings-, var-, öl-friþer. "