ORDBOK · FRÄLSE (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

frälse1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--frälse..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »frälse» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)

frälsis bolfrälsis bondefrälsis breffrälsis godsfrälsis hionfrelses-frälsis konafrälsis landboefrälsis landbondefrälsis manfrälses-frälzsis-frälsis qvinnafrälsis äghodelfrälsis änkia

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

frälsis bol -bool ) frälsis bonde , frälsis bref , frälsis gods -godhz . frälses gotz L.). n. L. frälsis hion -hijon ) frälsis iordha skipte frelses- ) frälsis kona , frälsis landboe , frälsis landbonde , frälsis man frälses- . frälzsis- ) frälsis qvinna frelses- ) frälsis äghodel -ägadel ) frälsis änkia ,

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)befrielse, frälsning, räddning. idher til frälse giordhe iak swa Al 4233 . " j dröuilsom leta gerna huar en frälsara ok gifuin hielp älla frälse är sak til at älska frälsaran " MP 1: 121 . " af hans godhleek bidha hiälp oc frälse " Bo 94 . " nar jak mz minom dödh frälste aff hälwite alla mina vtualda män hulke som värdhe varu thässe atirlössn ok frälse (redemtione et liberatione) " Bir 3: 344. war herra frälste israels sönir aff egipto, oc teknadhe thz frälse som war herra gaff os allom mz sinom dödh MB 1: 462 . Su 340 . " fik þän man iam skyt bötar ok frälse aff illom gäste " Bu 205 . MB 1: 261 .
  3. 2)frihet, fritt stånd el. tillstånd. hon löste os til frälse aff thräldom Bil 351 " hwar gudz ande är ther är frelse " MP 2: 108 . " frälse oc fridh nyta " MB 1: 425 . ib 86 . Al 6615, 6618 . KL 182 . Bir 1: 136, 352, 3: 398 . andans frälse Bo 117 .
  4. 3)frihet (att föja sin vilja). lat mit folk lidhught at offra mik mz frälse wtländis MB 1: 298 . Bo 93 . Bir 1: 203 . " tha vare jak j mino eghno frälse " ib 3: 278 .
  5. 4)frälse, frihet från utskylder till kronan (medgifven) de andlige samt de jordegare som gjorde rusttjenst), frälserätt. frälse . . . aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). hawm wi gywit frälse ib 5: 476 (1345, nyare afskr.). þiänä for sins oc sinnä syzkenä godz frälse ib. þet samä frälse nyutä ib. " aff enom frälssisman . . . huilkom . . . konung magnus friihet oc frälse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda " ib NS 2: 139 ( 1409). taker iac thenna förnempda wnga men . . . ij krononne frelsse, them oc thera affödho rät frelsse halda, hafua oc nyta, som andre frelsis men hafua ii rikeno ii suerike FH 2: 16 (1396, nyare afskr.). at j welie vnc oss frälse opa j [1] !SYNS_DÅLIGT? godz FM 414 ( 1509) . " at thesse fornempde ey konungsens bref eller bewisning vppa frelse hafdo " BSH 2: 39 ( 1396) . frelse hawa ib. ib 41 ( 1396) . " ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse " ib 4: 198 ( 1495) . " dömdom wy the for:da jordh . . . wndher frelse blifua " SD NS 1: 141 ( 1402) . " huilkit goz vndir frelse hawer warit aff heedhnom höös " ib 212 ( 1403) . ib 2: 54 ( 1408) . " äghodel . . . ther os tillhöre meth rät frälse af aldir " ib 1: 360 ( 1404) . thesse godz waro krono godz oc esbiörn dickn hafdhe them i frälse BSH 2: 63 ( 1399) . " domkirkian hafde hona (jorden) i frälse " SD NS 2: 152 ( 1409) . ib 154 ( 1409), 193 (1409, 201 ( 1409), 203 ( 1409), 206 ( 1409), 209 ( 1409) o. s. v. joan haki hawer them (jordagodsen) i frälsse ib 1: 136 ( 1402) . " hafthe thet i wärio i frälsse " ib 2: 199 ( 1409) . " the forscrepna iordher . . . hawa sa länge i frälse warith " ib 1: 136 ( 1402) . " dömpdom wy the for:na tw marc land . . . i rät frelse at bliua vtan allan skat ib2: 139 ( 1409). thet war wndan skat oc i frälsse gangit " ib 172 ( 1409) . " the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse " BSH 2: 67 ( 1399) . " haftho thet forscrepna markland jordh . . . sua länge i therra wärio haft vnder frälsse " SD NS 2: 199 ( 1409) . " the for:da iordh war olaghlica wndan frälse komin til skat " ib 184 ( 1409) . " the godz . . . som ware gangne fran krunän oc vnder frälse " ib 1: 417 ( 1405) . BSH 2: 42 ( 1397), 47 ( 1397).
  6. 5)rusttjenst (ss grund för skattfrihet), skyldighet till rusttjenst. vm han forma þet frälsit vppe haldä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " mädhan jac aff alder är swa kranker oc jac ey barn hafuer, ther mit frälse wpe halda, tha scal for:de biörn mik frälse halde ib " NS 1: 338 ( 1404) . " at nakar frälsis man vil vndan frälse ganga " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). viþer frälse skiliäs ib. " alle the sit frelse kände " RK 2: 8556 . " til þäs at þe vndi eno frälse länger warin (gemensamt njuta skattfrihet på grund af rusttjenst som göres af en enda) " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.).
  7. 6)frälsejord, frälsegods. " the forscrepna iordher ärw gamalt frälsse " SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 378 ( 1404), 386 ( 1404), 2: 125 ( 1409), 131 ( 1409). 137 ( 1409) o. s. v. hwilka jordh jon i häplinge haffdhe bort böt for eth orät frälse ib 142 ( 1409) .
  8. 7)frälse, frälsestånd, frälseklass, adel, de som mot rustningssyldighet äro fri från utskylder till kronan. vlff biörnsson war komen aff gamblo ok forno frelse SD NS 2: 139 ( 1409). aff frälsit wille han there gotz winna RK 2: 497 . " ib 3: (sista forts.) 5166, 5289, (till. om Chr. II red. B) 6375. knuth posse mz frälsit är fulth när " RK 3: 3183 . " all frältz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra " GS 28 (1375, orig.) . rikesens radh oc mene frelsith BSH 5: 52 ( 1505) . forwacthendis menige frälsith ib 76 ( 1506) . " alle thenne gotho män . . . hafdo sik vndan krononna skat vtan konungx minne eller bref sielwe oloflika til frelse giort " BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396); i dessa båda ex. skulle dock frelse möjl. kunna föras till adj. fräls 7.
  9. 8)förmånsrätt, privilegium. med allo frälse þy som alle andre köpstaþa haua, þe som fri torgh haua SD 5: 639 ( 1347) .
  10. 9)trygghet, lugn. " almoganom til fridh och frälse ok sämio inbyrdes " KS 1 (2, 1) . ib 5 (11, 6), 6 (14, 7), 8 (20, 9), 11 (28, 12), 12 (29, 13), 16 (40, 17), 40 (103, 42), 56 (141, 61). - Jfr biärgs-, kirkio-, nadhafrälse.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.