ORDBOK · FRÄLS (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

fräls1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--fräls..av.1
Andra poster med uppslagsordet »fräls» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

frältz

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

fräls: friälsan Bir 1: 296 . frältz),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)fri (i motsats till träl el. underkufvad). kallä han frälsan man þräl SR 9 . köper thu hebreiskan thräll, han skal thiäna thik siäx aar, oc tha siwnda aarith komber, tha skal han fräls fra thik ganga MB 1: 334 . " frälsa manna köt oc tiänaranna " ib 2: 364 . " bödh sina swena thaka hona hanum til husfru en hon fräls (libera) ware ellir til frillo en hon ofräls ware " Bil 540 . " medh frelsum attä mannum ok friþvitum " SR 6, 13 . " all frälz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra " GS 28 (1375, orig.; frältz hion här dock snarare = frälsis hion). fri ok frälse (för fräls) hwar nyte sit Al 5387 . Jfr ofräls
  3. 2)fri, obunden, obehindrad. lät mik . . . frälsan fara tel þin Bu 142 . badho thöm frälsa fara Bil 236 . Gr 261 . " är gudh aldra skiälikaster oc frälsaster " MB 1: 32 . " framgar bönin frälsare mz mere clarhet " Bo 104 . " at gudh hafwi frälsan !SYNS_DÅLIGT? " Bir 1: 296 .
  4. 3)fri, hafvande fihet (att göra något), berättigad. ware han fräls at giwa them han wille MB 1: 449 .
  5. 4)fri, fritt bestämmande. hon hafdhe frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48 . " j sit eghit frälsa siälfwald " ib 5 . " swa som hon hafui thär frälst vald til " VKR 74 . - fri, beroende på fri bestämmelse. gudz thiänist är fräls Bil 236 .
  6. 5)fri, befriad (från). med prep. af. sculu þe fräls warä af þe þyänist SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). SR 21 . fräls af frestningom Bu 135 . ib 141 . Bo 62 . MB 2: 251, 257 . " hwilka wi aff nokrom (för nokro) marka gielle enga ledhes frelssa hafwa wiliom " BSH 1: 143 ( 1373) . - med prep. undan. ma en konunger giwa en man . . . frälsan vndan them laghom han hawer almännelika giwith MB 1: 464 . - med prep. for. frelst landh for hwariom herra Bil 707 . " ij ärin frälse fore allom skat " Al 1142 .
  7. 6)fri från ansvar el. straff. gytä þe han ey þär til wnnet, vari fräls SD 5: 480 (1345, nyare afskr.).
  8. 7)skattfri; särsk. genom rusttjenst befriad från skatt, åtnjutande frälserätt. iherusalem skal thz haffua frälzst oc frit . . . oc skal kallas hälgher stadher (sit sancta et libera) MB 2: 252 . " ärkebiscopenom oc allum androm biscopum i rikeno i swerike, oc allom klärkdomenom thöm som sit godz hawa frälzt af alder hafft mz rät " BtRK 40 ( 1375) . " som sich mädh nokor breff frelsa halla willia " BSH 1: 142 ( 1373) . " hawer riddare äller swen barn äffter sik, et äller flere, är þär nokor son af, wari fräls alt þär til han warþer fämptan are gamal " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). BtRK 65 ( 1396) . kan . . . någon man som fräls är, sälia sina jordh vtgärdis bondum GS 22 ( 1360) . " badhe frälsom oc skatbondum " ib 28 (1375, orig.). hwilken frälst will hawa sit godz ib. " at . . . therra gotz ey aff alder hafde frels warit " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) . " i frälso godze " SD NS 2: 134 ( 1409) . " mit rätta eghit fädherne, frälst af hedhindom " ib 1: 157 ( 1402) . " frälst af nath ib 425 ( 1405). Jfr nadha fräls. "
  9. 8)fri, stäld til fritt förfogande, öfverlåten till oinskränkt besittning. än nakar hafdhe swa frälst gotz at honum ware änkte giwith MB 1: 449 . " är ängin then til swa frälst gotz hawer, vtan gudh siälwer " ib. " dömpdom wi . . . karl philippussoni honum hans fiskewatn frii oc frelss a nyttiä " FH 3: 10 ( 1382) . " antwardhom wi honom thä for:da jordh . . . fria, frälsa ok vmbewaradhe fore allom skat " SD NS 1: 107 ( 1402) . ib 317 ( 1404) .
  10. 9)frimodig, oförskräckt, glad? mz frälso röst KL 357 . Ansg 193 . - n. frälst, adv. skattfritt. hwar som vtgärdis bonde är oc hawer frälsis jordh mz sino jordh, han ma ey frälst hawa, vthan han hawir thridiungin mera a frälsis jordh än sit äghit GS 23 ( 1360) . som frälst hawa þyänt (på grund af rusttjenst hafva varit fria från skatt) SD 5: 476 (1345, nyare afskr.).
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.