forvägha1
v.(verb)fsvm--forvägha..vb.1Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
forvägha sik , våga, drista sig till, besluta sig för. om han wilde thz forwäghä sik eller ey Va 31 . " the skulde forwägä sigh ath bärgä sigh medh lijthen kost " FH 5: 3 ( 1446, nyare afskr.) .
Källans artikeltext (0 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk moderniseringDenna post saknar separat <Sense>-element i Språkbankens XML-fil. Hela det bevarade källinnehållet återges i form- och beläggshuvudet ovan.