forbryta1
v.(verb)fsvm--forbryta..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
för- ) forbryta sik , förbryta sig. han hafdhe sik forbrutit Bir 2: 334 . Al 550 . ST 295 . Bir 4: 171, 173 . Lg 813, 3: 281 . " the som sik forbryta mz (mot) minom son " ib 16 . ib 254 . " haar . . . oloff galle sik förbrutedh moth edher " BSH 5: 195 ( 1507) .
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)bryta, öfverträda. i haffin konungsins edzöre forbrutit RK 1: 2100 . SGGK 104 .
- 2)förbryta, förverka. " hafdhe forbrotith sit eghit liiff " MB 1: 467 . ST 165, 171 . EG 66 . Va 17 . " som forbryta hals och hand " BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . PM 21, 22 . huilkin (för af huilkin) tompt oc gardh fornempde hannis hertuge sin deel lforbrutit haffde vnder waar nadigha herra kong oc krononna SJ 172 ( 1448) . haffwj förbrwtith hästhen oc harniskith gardz mästarenom PM 23 . " hawer oppenbarlika forbrutith sit gotz " MB 1: 468 . " haffue forbrotit thwa öra " SO 110 . haffue forbvrith sit embete ib 109 . ib 117 . haffwi förgiort ällarförbrutit sithförmanz döme LfK 4 . arffwet som han förbryther ib 38 . " hawer forbrutith mz thässe olydhno tholikt nadhabudh fram aleedh " MB 1: 292 .