forborgh1
(substantiv)fsvm--forborgh..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
förborg, befästning som är uppförd framför el. utanför en borgs hufvudbyggnad el. kärna
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
för- )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- förborg, befästning som är uppförd framför el. utanför en borgs hufvudbyggnad el. kärna; förborgen var vanligen skild från hufvudborgen genom en bred graf och inneslöt bostäder för manskapet, förrådshus o. d. i forborghänne for abo sloth FH 4: 80 ( 1483) . " ther stod for husit en forborgh aff thrä " RK 2: 3854 . " layde sik i forborgen for then port " ib 1086 . " drotzeten forborgen fik marsken togh adelhusit til sik " ib 3174 . " lot han opkoma mz hast alt thz i forborgen war " ib 3862 . " kom eldhen i takith paa forborgen " HSH 20: 134 ( 1507) . RK 2: 1331 2176, 3196 . FH 5: 92 ( 1484), 8: 8 (1463, afskr.). BSH 5: 154 ( 1507) , 219 (1507). - förhus, förgård. i forstadu huse som matte kalla försuffuo älla forborgh (om förgården i Jerusalems tempel) MB 1: 488 . - hälvitis forborgh, d. v. s. limbus partrum, vistelseorten för gamla testamentets aflidna fromma wara förfädhra, somi thz märka hälffwittes förborgh sithia LG 3: 588. ib 627, 637 .