Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
fiärre1
adv. prep. · adv. och prep.(preposition · adverb)fsvm--fiärre..e.1Andra poster med uppslagsordet »fiärre» (homonymer och kompletterande band):
Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
fiärefiärrafärrefiärmerfärmeersuperlfiärrast
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
posit. "
posit. "
Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
fiäre SD 6: 65 ( 1348); MD 64 . fiärra MP 1: 184 ; Al 10308 ; Fr 463 . färre SD NS 2: 216 ( 1409), 316 ( 1410). ferra ib 58 ( 1401) . komp. fiärre MB 2: 238 . fiärmer KL 318 ; Bir 3: 101 ; SD NS 2: 316 ( 1410), 447 ( 1411). färmeer Bir 1: 328, 3: 264, 4: 128 ; SD NS 2: 427 ( 1411) . färmer ib 315 ( 1410) . färmeer ib. 1: 153 ( 1402). superl. fiärrast Su 391 ),
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- posit. " A) adv. "
- 1)fjärran, långt borta. the hiolloj skoghin ekke fierre RK 1: 1726 . " iak bygger hädhan ekke fiärre " Al 8052 . " thz är fiärra " ib 10308 . " fooro til . . . her fulka . . . som oppa sama thiidh war ekke fiärre " Lg 3: 368 . " sattis hon swa fiärre at man matto mz en bugha skiwta til " MB 1: 198 . sloghos tiäl badhe fiärra ok när Fr 463 . Al 6497 . RK 3: 1477, 1717, 1966, 2689, 2878, 4018 . MD 64 .
- 2)långt bort. lallom sömpnsins thunga fiärre bortrördhom Bir 3: 246 . - fiärre fra, fjärran från. stodho lankt fiärre fra honum MB 2: 388 .
- 3)prep.långt, vidt, vida. bildl. när swa fierre komme, at the oss til hande komme FM 486 ( 1510) . B) med dat. el. i dess ställe ack. fjärran från, långt borta från. " þem . . . skrifa þik äru fiärre " Bir 4: (Avt) 182. herra iwan bant han (hästen) . . . fiärre thän orm ok ekke när Iv 2495 . akuakta grannelica . . . huru när thu äst honum mz dygdhom älla huro fiärra mz syndom MP 1: 184 . mag han wara tik sa när oc fiere som han will Di 91 . alt vart gooz . . . met aker engh scoogh ok fiskiuatn näar by ok fiärre FH 3: 5 ( 1353) . " när by ällär fiärre " SD 4: 389 (1334f). ib 6: 65 ( 1384) . " ib " NS 1: 58 ( 1401), 91 ( 1401) o. s. v. - komp. A) adv. fjärmare, på längre afstånd. otallelike hälghe män. somlike närmer ok somlike fiärmer. sato alt vmkring han KL 318 . jomfru maria syntis gaa nämbir hulkin som för syntis fiärmer äru ib 1: 328 . - pa fiärre, på längre afstånd. sagde at the äre ekke pa fiärre thäre RK 2: s. 386. B) prep. med dat. el. i dess ställe ack.
- 1)fjärmare från, på längre afstånd från, längre borta från. färmeer sol SD NS 1: 153 ( 1402) . " ib 2: 315 ( 1410). fiärmer solinne " ib 316 ( 1410) . ib 427 ( 1411), 447 ( 1411).
- 2)längre bort från. fiärkas gudhi älla honum fiärmeer ganga Bir 3: 264 drogh[o] sin här them naghot fiärre MB 2: 238 . - superl. adv. längst borta. syntis hon aldra fiärrast Su 391 .