farkoster1
(substantiv)fsvm--farkoster..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
det med hvars tillhjälp man färdas
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
faar- )
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- det med hvars tillhjälp man färdas.
- 1)dragare, ök (om häst el. åsna). pläghadho stundom ther in sätia sin farkost oc ty war ther jäta äller krubba bygdh huar asnane ato w Lg 46 . ib 3: 218 . " ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han (ɔ: asnin) töker til hans farkost ib 233. - (?) om the olagä skiwtzferder medh eders häster och faarkoster " BSH 5: 77 ( 1506) .
- 2)farkost, fartyg. skulde tiith beuäle sik inskäris met sodana skep ok farkosth FM 244 ( 1505) .