fals²

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

1. 1)förfalskad. " hwa som falsän kopar säl " SD 5: 639 ( 1347) . " onth sölff ok falst " SO 159 .
2. 2)falsk, svekfull, bedräglig. prädivaþe. huru fals oc fiärþa fult ä[r a]lt þätta hems lif Bu 186 . " kalladho honum forrädhara fals " Al 7864 . drapp . . . falsa propheta MP 1: 18 . false propheta MB 1: 10 (de båda sista ex. möjl. snarare att föra under 3 el. 4). mz falsom iattom Bu 21 . huru the skullo lgita wnnit han mz sinom falsom fundom Bo 159 . Bir 3: 89 . Al 9953 . " han hawir vanskelikin ok falsan (debilem) grundual " Bir 3: 427.
3. 3)falsk, icke verklig, understucken, oäkta. tel þinna falso guþa Bu 521 . MB 1: 278 . " false barlaam hät nakor " Bil 618 . " at false snille " Bir 1: 100 . fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey KS 28 (70, 30) . fals peningr ib. " plåghadhe med fals (för false?) wara (för waru) ok fiärd i köpom " ib 74 (182, 81); rättast är kanske att ss särskilda ord fatta falsmynt, falsvara, i hvilken händelse äfven falspänninger bör ss sådant upptagas. - låtsad. at han haui sannelika fullan godhuilia ok ey falsan af vnidanum sinum KS 16 (40, 17) .
4. 4)osann, falsk. skodha . . . mällan sannind ok falst Bir 1: 206 . " thz som scrifwarene sagdho fals licamlica " ib 2: 146 . " budadhe fals tidhande " ib 222 . " fulfölghia . . . sin falso käromaal " Bo 193 . - osannfärdig. falsä vitnarä KL 143 . Ber 105 . - orätt? hwath ey hawa quinnonar känt thik nakra falsa böne VKR VI .
5. 5)misstrogen. " han war them gafwom änkte fals " Al 1450 . - Jfr ofals.