ensamin1
adj.(adjektiv)fsvm--ensamin..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (16)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-it Bu 100 . ensammin MP 2: 115 ; Va 6 . insamin Ber 143 . ensamnin Bir 2: 43 . ensampnin ST 305 . ensambin Bir 2: 142 . ensamen Bu 12, 24 . 49, 195, 491. änsamen: -et ib 49 . einsamen LfK 299 . ensammen Lg 674 ; LfK 19 . ack. m. ensamin Bir 1: 124 . ensamen Bu 12 . ensamnan . ensämpnan Ber 276 . f. ensamma Bu 12 . ensampna Bir 2: 217 . dat. ensamnom KS 5 (9, 5) . ensampnom Bo 143, pl. nom. m. ensamne . ack. m. ensampna KL 335),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)= ensamber 1. " hon sat ensamen " Bu 12 . ib 491 . fluþo . . . iui haf ensamne vtan leþsaghara ok styre ib 166 . KL 40 . LfK 19 . " bättra är tuem saman liuat än enom ensamnom wara " KS 5 (9, 5) .
- 2)= ensamber 2. " þa iuþa ensamne þiänaþo guþi " Bu 3 . ib 24, 49, 195. hans föþa var bröþ ensamit ok oleium ib 100. þät litla orþ han kunne ensamen (för -it, Cod. C ensamith) läsa ib 7 . " the korsfesto min ensamnan likama (endast min kropp och icke min själ) " Bir 1: 124. taka födho til vara ensampna vidhir thorftt ib 2: 217 . " ensampna sunnadaghana tha drak hon litit af viin " KL 335 .