dyr2
pl.pl.pl. · pl. (Bo 216; Bir 1: 227, 295 ; Al 1777) " och f. sing. (Pa 10, 21; " Bo 217, 218 ; Bir 1: 227, 4: 84 ; Su 224 ) pl. (KL 160; Gr 299 ; Bir 1: 63, 227, 3: 460, 4: (Avt) 178, 180; Di 28, 253 ; Lg 3: 246),(substantiv)fsvm--dyr..nn.2Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (44)
]L
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
dyrr (frf. vok. i änd.). dör. döör. dörr (frf. vok. i änd.). dor: dorena Su 224 ; dorona (för dorena) ib. daar RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . f. ack. sing. el. ack. pl. med art. dyrena Bir 4: (Avt) 178. dörena MB 1: 309, 2: 167 . dörrina KL 396 . dyrnä SD 5: 566 ( 1346) . dörna MB 2: 390, 391 . dörnä Va 11 . pl. f. nom. och ack. med art. dyrenna Bir 4: (Avt) 178. dyrrena ib 180 . dörrena ib 1: 63 . dörrenar ib 3: 460 . dörrernä Di 28 . dörernar ib 253 . " ur dör, fattadt ss sing. f., utvecklade senare former af pl. nom. och ack: döra " Bir 4: 84 . dörra RK 3: 2837 ; SJ 206 ( 1451) . pl. gen. dura i sammansättningar. dora MB 1: 309 " och i sammansättningar. dorra i sammansättningar. döra i sammansättningar. dörra i sammansättningar. dat. durum " Bu 183 ; Ansg 229 ; med art. durumen MB 1: (Cod. A 10) 555 . durom Bo 234 ; med art. duromen Bo 60, 163 ; duromän KL 21 . dorom Bu 14 ; med art. doromen KL 396 ), dura axul dörra ) dura brut dörabrott SO 293 . dörebrot FM 426 (1509), dura haki dorra- . dörra- ) dura iärn döra- ) dura kroker dora- Bir 4: (Avt) 179), dura köp döra- ) dura naghl -naghel ) dura spiker döra- ) dura sven dora- MB 2: 166, 167, 171, 197 . dore- ib 186 . döra- ib 170, 184 . döre-), dura vaktare dyrauaktare Bir 3: 182), dura vaktirska dorauachtirska ) dura vardher dora- )
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ]L.
- 1)dörröppning, dörr, ingång. badhen dor trän som standa langx vp mz durumen MB 1: (Cod. A 10) 555 . " sa han en storan diäfwl standa j duromän " KL 21 . " iohannes staddis iduromen " Bo 216 . " viþer suþro dyrnä " SD 5: 566 ( 1346) . " tagha aff lamba blodhino oc smita . . . ower dörrena " MB 1: 307 . " läggia hans blodh . . . ower twäggia dora ingang " ib 309 . " wil iach halda her wtan for dörnä " Va 11 . lagdhe sten oppa griptinna dör KL 395 . " hema för varom durum " Ansg 229 . - bildl. vi stam nu i duromen (in januis passionis) Bo 163 .
- 2)dörr, stängsel för en dörröppning. luktum durum Bu 183 . lukte atir dörrin Bo 216 . " äru thera dör swa som til halffs vplätna ok ypna " Bir 1: 227 . " thera dör är alstingx ypin for minom " ib. " allä myrkästwonnä döör vplätos. " KL 160 . " the läsa fore honum op all thera dör " Al 1777 . " tha böstadhis vppa dörinne " Bo 217 . " ey kunno dörrin hängia vtan axla " Bir 1: 295. krokane . . . som dörrena skullo oppehalla ib 2: 90 . " dyrenna hänna böghia sik nokot mer än þem burþe " ib 4: (Avt) 178 . " lyptas þe hälgho kirkiu dyr fran iorþenne " ib 179 . " lät göra aat hänne ena starka dör " Pa 10 . " brutu the dör hwar ifuir androm (bröto sig in hos hvarandra) " Bil 316 ; " åtskilliga af dessa ex. skulle kunna föras til 1. - Jfr bodh-, domkirkio-, graf-, iärn-, kamara-, kirkio-, kor-, läktara-, lön-, mylno-, sals-, sanhus-, skärm-, sten-, sälla-, torn-dyr; äfvensom dorträ och odoraþer. "