Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
dyghþ1
(substantiv)fsvm--dyghþ..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (24)
digdhdyghdygdyghtdyghdha dadhdygda daadhdyghdha drängerdyghþa fulderdygdha-dygdhe-dygdho-dyghdha gärningdyghdha lifnadherdyghdha livernedyghdha lösdyghdelösdyghdha mandigde-dyghdha prydhilsedyghdha samberdyghþa stendyghdha tekndyghdha tomberdyghþa trapa
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
virtus. "
virtus. "
Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
digdh . dygh . dyg LB 3: 60 . dyght . -ir ) dyghdha dadh dygda daadh ) dyghdha dränger , dyghþa fulder dygdha- Bil 117 ; Bir 1: 251 . dygdhe- Bo 29 . dygdho- Bir 3: 313), dyghdha gärning , dyghdha lifnadher , dyghdha liverne , dyghdha lös dyghdelös KS 47 (119, 50)), dyghdha man digde- KS 6 (14, 6)), dyghdha prydhilse , dyghdha samber dyghþa sten , dyghdha tekn , dyghdha tomber , dyghþa trapa ,
Källans artikeltext (18 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- virtus. " "
- 1)duglighet, förträfflighet. " GO 269, 1065. himbla natwr . . . giwer therre natwr som mäst är henne sina mäste fäghrind oc dyghdh " MB 1: 39 . huru alla gerninga öffwas theres dygd wiidhändin pröffuas RK 3: 3125 . " thz giordho the fore konungxins dygdh " Iv 1736 .
- 2)förträfflighet, förträfflig enskap, kraft (oftast gudlomlig el. öfvernaturlig kraft). han (Guds son) är renaste speghel oc äptersyyn aldra gudz dygdha MB 1: 35 . " waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt oc hawer alla dygdher oc krapta i enne dyghd " ib 78 . " alla skapadha dygdher oc krapter äre andelika scriwadha i thera (änglarnes) hugh " ib. " þu hauar guþlekan krapt ok dygh " Bu 62 . gudhz dygd Bil 472 . " taka thäs hälghä andz dyghdh " KL 131 . " sighiande han vara myklä guz dygdh " ib 144 . iomfru marie dygdh oc forskuldan ib 62 . " sancti nicholai dygdh " ib 108 . " for vars härra bref dygþ skyld " Bu 190 . lät fresta them olikasto (kors) först ok dughdo enkte som ängin dygdin war mz Bil 87 . ib 232, 725, 893 . thäs hälgha kors dyghd KL 50 . " hwat stor dygdh j scripta malum är " ib 7 . " böninna dygdh " Bo 101 . ib 72, 107, 118, 246 . Gr 318 . Bir 1: 90, 189, 341 . MB 2: 338, 350 . " eet fingergull ther prisat är aff dygdher full " Fr 878 . Iv 1926 . Al 4283 . " tessa yrte digdhe " LB 5: 82 . rosor haffua the dygd ib 7: 4 . " kyrwils dygd " ib 100 . ib 101 . " bazstoffuan haffuer xii dygdhe " ib 3: 46 . galanga . . . hawer mykla dygdher ib 47 . " sinciber . . . hawer tessa dygder " ib 49 . " mwscatum . . . haffuir tenna dygd ib. " ib 50, 51 o. s. v. hon (ɔ: konan) hawer naturlika minne krapt oc dygdh än mannen MB 1: 84 . swa som solen skiner j sinne dygdh ib 2: 334 .
- 3)kraftig gärning. mz dygdhom ok iärteknom KL 134 . Bo 159 . Gr 290, 323 . Pa 3 .
- 4)konst, skicklighet. " ther änga dygdh til örlögh wita " Al 4283 . " mz dygdh thz ordh thu saman lagdhe " ib 162 . " ena borgh konstelik bygdh mz storom priis ok mykle dygdh " ib 4440 . han (drycken) war giordher rät aff dygdh ib 2595 .
- 5)fromhet, dygd. mer skulde iak þinom döþ varkunna än iak hafþe eigh dygh for þunna Bu 74 . þe boþo saman guþleka mz mykle dyght ib 3 . " ther til at hans dygdh wardhe liws oc oppenbar " MB 1: 199 . - dygd, dygdig egenskap. dyghd är faghr skipelse ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådlika liua KS 17 (43, 18) . " thässa thre dygdher, tro oc tröst oc gudz älskoghe, kallas gudhlika dygdher " MB 1: 315 . " trea äru the ther sighias wara gudhlika dyghde . . . thet är hop, tro ok kärleker " KS 18 (45, 19) . " äru andre tolf dygdhe, the sik haua til manzens sidhi ok åthäue " ib. " är thera handa huxens starkleker thön dygdh, ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula " ib 19 (47, 20).
- 6)godhet, välvilja. " han forstoþ varra fru dygh ok höuisco " Bu 24 . giordho oos stora dygdh (humanitatem)KL 175. af sinne dygdh ok lioflek latir han thik kalla Bo 238 . " aff hänna dyghd " Iv 199 . " thu hafuer mik viist ä dygdh til hofua " ib 5113 . ib 5600. RK 2: 3132 . Va 39 .
- 7)hjälp. " hawa aff honom trefalla dygd " Bir 1: 256 . ib 259 . - (dygdh för frygdh MB 2: 398 .) - Jfr hovodh-, o-dyghþ.
- 1)förträfflig, utmärkt, ädel. är himbla natwr aldra renast, oc swa dygdhafull, at hon thol änkte orent när sik MB 1: 39 . " at theras frägd gik dygda ffwl " MD (S) 278 .
- 2)kraftig. " mz fa orþom dygþa fullom " Bu 182 .
- 3)med konst arbetad? oppa hans hoffwd een krona aff gul then läth han skina dygdha fwl (möjligen syftar dock dygdha fwl icke på krona utan på han och är i sådan händelse att föra til 4 el. 5) MD (S) 269 .
- 4)full af fromhet el. dygd, dygdig. do dygþafuldar i guz friþi Bu 209 . ib 194 . Bil 117 . Bo 29 . Bir 3: 124, 313 . MD (S) 278 .
- 5)god, nådig. " dygdha fuller gudh " Bir 1: 251 .
- 1)kraftlös, onyttig. Bil 556 .
- 2)dygdelös, i saknad af dygd. KS 45 (115, 49), 47 (119, 50) . Lg 1004 .
- 1)tecken el. beteckning af kraft el. krafter? hurw stiärnor eller himbla tungel äre dygdha tekn MB 1: 67 (snarast att fatta ss två ord).
- 2)kraftigt tecken el. under. seande dygdha tekn KL 393 . MB 2: 387 . " j hwilkom stadh hända stoor oc osighilighen dygdha tekn " Lg 3: 260 .
- 3)tecken till dygd. vi formattom enkte dygda tekn the MP 1: 244 .