Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
digher1
adj.(adjektiv)fsvm--digher..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)
dygherdegerdigharandighara
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
dygher . deger . ack. sing m. dighran Bil 87 . digharan Bu 11, 137 . ack. sing. f. dighara ib 8 . dat. sing. f. dighre ib 395 . ack. pl. f. dighara (a i andra stafvelsen är sedemera utstruket ) ib 184),
Källans artikeltext (8 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)diger, fyllig, tjock. ss tillnamn. olaff dygher MD 320 . " olaffz degre färd " ib 321 . " ingridis dicta dighræ " SD 2: 242 ( 1297) .
- 2)bred, stor, svällande (om vattendrag). for i et skip ut å et dyghert vatn KS 30 (76, 32) . een digher aa Iv 2283 . " försen vart tha deger oc stoor " MD 345 ; jfr bem. 7.
- 3)stor (i utsträckning i allmh.). hafua dyran sten ok dyghran quidi Bil 613 . the degre draka MD 345 . " fördhe mz sik dighran del aff korseno " Bil 87 . " aff smalandom en digher deel " RK 1: 4032 . - i ortnamn. in dighraedhby SD 5: 483 ( 1345) .
- 4)mycken, stor (i antal, mått el. värde). dygher siälde (för fiälde) manna KS 79 (196, 87) . drap dighart folk Bu 490 . " dighirt diäfla härskap " Bil 725 . " fik thome dighart seluar " Bu 184 .
- 5)mycken; stor (i grad). fic dighara guþlika räzl Bu 8 . dighra naþe hauar guþ viþ iþar giort ib 184 . mäþ dighre gläþi ib 395 . " dighr hedhr ok ära " KS 35 (91, 38) . Bu 11 . KS 14 (133, 15) . Iv 2333 .
- 6)stor, betydlig, ståtlig. hiöldo romara þär for dighart hof ok höghtiþ miok dyra Bu 395 .
- 7)stor, stark, häftig. giorþe . . . digharan storm Bu 137 . - n. adv. mycket. hui räþes þu sua dighart Bu 18 . ib 26 . Bil 124 . MB 1: 23 . Fl 473 . Fr 985 . Iv 544 . RK 1: 1063 . " dighart gladhir " KL 147 . " var han the rätto tronne . . . digirt ginuärdogher " Bil 895 . - vid komp. dighert större än iak är Fr 788 . RK 1: 4360 . Al 8252 . - Jfr axul-, axuls-, iäm-, of-digher.