diävul1
(substantiv)fsvm--diävul..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (50)
djäful, menniskornas anklagare hos Gud och frestare, det andeväsende som utgör det ondas princip. hui þorf þu viþ diäuul styrgias Bu 13 . ful prästar diäwls dare ib 30 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
diauul . dyawl . diäwl . dyäffwol . dyfwll: -in Bil 850 . dieffuill . diäffwld LfK 200 . dyäkel: -en BSH 5: 273 ( 1508) . dyffwil . diwell . med art. dievulin Bu 29 . diauulin . diäfwlin . diäfwllin. diafuldin Bir 4: (Art) 181. diäwlin. dat. sing. diäfle. med art. diävelenom Bu 29 . diäflenom ib; Bo 49 . pl. diäflar . diaflar . diäfular: -a Bu 22), diäffla dyrk , diäfla dyrkan , diäfla frestilse , diäfla fulder , diäfla härskap , diäfla höfdhingi -hyfdhinge: -ans MP 2: 60), diäfla kyn -kön ) diäfla moghe , diäfla sin , diäfla skari skäri Pa 16 ), diäfla son , diäfla stim -stym ) diäfla villa , diävuls fulder , diävuls fund , diävulshet -heet ) diävuls krapter , diävuls kyn -kön ) diävuls kärling , diävulslika dyäwls- ) diävulslier -likin . -ligh : -lighe MB 2: 132 . diawlslikin . dyäuilsliker ) diävuls man , diävuls son , diävuls tunga , diävuls ungi ,
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- djäful, menniskornas anklagare hos Gud och frestare, det andeväsende som utgör det ondas princip. hui þorf þu viþ diäuul styrgias Bu 13 . ful prästar diäwls dare ib 30 . " en iuþa diäwls anbuþ tok han þär tel. at han mate sin heþar ok vald atar vinna " ib 29 . " diwlin (hostis antiquus) avundaþes hanom " ib 143 . " diäwlin välte up sion af grunnom (a dyabolo mare concitatur) " ib 137 . " varþ diauulin sua rikar. at biscopen gaf sin hugh af sinnom " ib 144 . foor diäwlini then orm, som han far stundom i syndogha män MB 1: 160 . " frestarin som är diäfwllin gik at honom " Bo 48 . " diäfwllin frestadhe han " ib 49 . hon thänkte at dräpa sik siälwa aff diäfwlsens inskiutilsom Kl 61. hafar diafuldin giort þe ra (för þera) hiärta brännande Bir 4: (Avt) 181. aff syndom, som göra mannin diäwlsins thräll MB 1: 69 . han grep drakan gambla ormen som är diäfwllen oc sathanas MB 2: 364 . " som aff dyäffwolen befangen war " Lg 3: 353 . " han thänkte thz vara diäfwlin själff " Iv 681 . - djäful, demon, ond ande. han saghþe . . . sik vara diäwl (demon) ok eighman ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . " ängen diuul skal diruaz tel coma þän tima for þin öghon " ib 13 . hanom teþes þär en dyawl fram koma ok pröua hans sial vara sina ib 20 . " en salogh kona þolde myckla nöþ ok möþo af enom diäfle lib 23. j þem afguþa stoke boþe en diäwl " ib 203 . " fik see at en diäfwl j blamanna like drogh han fra bönum " Bil 695 . " lowas them diäflenom aldre sidhan at fresta nakan man til the samu synd " MB 1: 53 . " diäfuala (dæmones) roþo þär fram i manna ham " Bu 22 . " koma jämsköt diäfla j hunda hami " Bil 103 . siax diafla (dæmones) lagho viþ almanna väghen Bu 136 . " iþre guþa äru ängte vtan diäfla " ib 138 . diäfla öpte ther wt aff thera manna munne som the jnnan qualdu Bil 238 . - ss skymford. tw diefuill Di 195 . - i svordom el. hvardagligt uttryck. thee scolo faa eth M (100) diwell BSH 5: 185 ( 1507) . the skulo fa eth Mᶜ (100,000) dyffwil ib 273 ( 1508) . dänen, jwthen, tysken och dyäkelen rädes alla dalasoken ib. - Jfr afguþa-, hälvitis-diävul.