diäkn1
(substantiv)fsvm--diäkn..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
diakn . dyäken . däkn: -en Lg 3: 714 . deghn: -om ib 569 ; -a LfK 216 . diengn: -arne FH 1: 61 (1489, gammal afskr.); 62. -ar), diäkna almosa diengne almoss )
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)diakon, andlig af lägre grad (närmast under presbyter). sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn Bu 11 . " hänne syntes som christus var sialuar prästren ok laurencius ok vincencius diaknane " ib. " prästom ok diaknom " ib 398 . Bil 379 . Lg 3: 569 . - om Leviterna hvilka ss presterna underordnade tjenstgjorde vid den Israelitiska gudstjensten. skipadhe aaron til biskop, oc hans sönir äpter han oc alla leui släkt til presta oc diäkna MB 1: 343 . - ss tilnamn. coniugi hemmingi dyakn SD 2: 110 ( 1292) . haquiono dyækn ib 559 ( 1309) . " svoni diakn " ib 3: 287 ( 1316) . " niclis diekn oc lindorm jenisson suenä " BSH 2: 39 ( 1396) . thomas dekn ib 38 . raguald diekn ib. " magnus dyäken " SD NS 1: 44 ( 1401) .
- 2)djäkne, skolyngling, studerande, lärjunge (detta bruk af ordet förklaras deraf att vid gudstjensten diakonernas göromål ofta förrättades af skolynglingar). nar barnet war vij ara gammalt tha lät han thz komma til skola, än barnet haffde haart näme, oc lärdhe illa, för huilkit andhra diäkna giordho offta spee oc leek aff honom Lg 663 . " ath the djäckner i arboge motthe gaa effter gudz almwssä i närickä " BSH 5: 111 ( 1506) . FH 1: 61 (1485, gammal afskr.). 62. Bir 1: 100 . " gudh vtualde israels folk swa som diäkna at lära thom ok pröua " ib 3: 451 . " aldra handa konstanna oc lärdomara (för -na) doctores mästara oc otalika theras diäkna oc discipuli " Su 223 . Lg 3: 713, 714 (flere af de anf. ställena kunna föras till diäkne). - Jfr kor-, mässo-, sub-, ärkediäkn.