bränna¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)

1. L.
2. 1)bränna, genom eld förtära el. förstöra. at bränna min ben Bu 13 . þe vildo han . . . bränna ib 176 . " them skal all thry bränna liwandis " MB 1: 369 . " kom elder aff gudhi oc brände chore oc halffthridhia hundradha män " ib 405 . " sidhan the waro alle brände " ib. " up resa . . . sancti laurencii kirkio som longobardi brändo " Bu 417 . " brändo the lödesa alt i röter " RK 1: 2270 . " the haffdona (bron) alla bränt " ib 2294 . " hans land war häriat oc bränt " ib 840 . " at bränna offer " MB 1: 199 . " brennandis them försth j asko " PM XL . - abs. för än iak faar vt i danmark at brennä RK 1: 807 . - bränna, genom eld skada. bränt barn seer widh eldh GO 1078 . tz som brenth oc skollat er LB 7: 166 . " doger thz mykith ffor thz som brenth er eller eldh haffuer skadath " LB 2: 40 . - bränna, märka (med brännjärn). brennes annar hennas kindh mz eth glödgat järn PM 30 . bränna, genom brännande vålla el. åstadkomma. er hästir istädhugir, brän fori sporanum a badha sidhu enä vnd Hästläked. i AS 137 . - bränna (ss lysämne, vällukt el. dyl.), nyttja till elds underhållande bränna rökilse MB 1: 404 . - bränna, genom brännande el. smältning rena. cc pund bränt guld Bil 761 - bränna, genom brännande bereda. bränna tighil MB 1: 288 . brenna koll Di 123 . " salth görs aff asko som bränd är aff trä äller aff kalk som brändher är aff stenom " PM XL . " brenna salt aff blod " ib XLI . bränt salt Hästläked. i AS 137 . " likir thom manne som gör bränt vin (vinum ardens) älla bränt vatn (aquam ardentem) hulkit som görs ok blandas aff vine " Bir 3: 418 . aff brenth wiin LB 7: 127 . " brenna tz watn som forlenger menniskiona liiff " ib. " tz vatnit skal brennas aff röth vin ib. " ib 133, 135, 136 . PM XXVIII, XXXII XXXVII o. s. v. 6, 8, 11, 12. - part. pret. (genom inflammation) stockad. hon löser wel brendha (Macer: concretum) miölk j spinom LB 7: 100 . ib 8: 50 . bränt blodh fult mz galla är thungt oc säter sik nidherst ib 5: 293 .
3. 2)brinna. " ii bränanda bale " Bu 22 . ib 501 . " sarlika brännum wi " Bil 238 . " brännande oc liusande lyktan " Bo 82 . " brennande kyndolmesso lyws " LB 2: 61 . thz (ɔ: blws) brände iämfast som nakath mws Al 2334 . ib 5697, 6792, 7288, 8036, 9418 . KL 285 . RK 2: 7879, 3: 2257, 3309 . j brennande (ardenti) sio mz eldh oc brennastens logha MP 1: 18 . brennandhe (ignitum) gul ib 45 . - flamma, glänsa. mz brännande (Cod. A brwno 413) swärdhe MB 1: (Cod. B) 562 . - bildl. brinna, låga, vara varm (af någon sinnesrörelse eller känsla). värma hiärtat oc göra thz brennande Bo 15 . " brennande oc idhkelikin bön " ib 45 . " brennande älskoghe " ib 232 . " mz . . . brännande kärleek " KL 293 . " af brennandista (ardentissimo) guz kiärlek " Ber 269 . - ifrigt längta, vara ifrig. äpte hänne astundelica bränna Gr 283 . " brännande til godha gerninga " Bir 3: 463 . ib 100 . VKR X . " giordhe them brännande ath tala af myna guddoms höghelikheth " ib 70 . - med lågande blickar el. skaprt betrakta? han fäste siin öghon ij hans änne stadhlika a hans änlite brände Al 2606 . - uppeldas, blifva liflig? til enkte skäl idhart samwit bränner Al 7110 (i de flesta af anförda ex. skulle bränna kunna betraktas ss en mot Isl. brenna svarande sidoform till brinna).