borgha1
v.(verb)fsvm--borgha..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
burga: -at Bil 578 . -ar , -aþe , -aþper ) borgha ut ,
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)ansvara för, gå i borgen för. till thäs ok (för at) the (näml. böterna) wtfäster äru ok borghadhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). - särsk. ansvara för att fånge, som på viss tid frigifves, åter skall inställa sig. med ack. saghþe sik eigh rymdan älla tronne forgangen vtan borghaþan hem tel hänna (kommen hem till henne mot stäld borgen) Bu 520 . " hälgho martires som mik borghþo ib. - med prep. for borghadhe for han " KL 286 . PfN 138 . ST 471 .
- 2)låna, taga såsom lån. burgat gul Bil 578 . " soor sik hafua iudhanom mera gul aterfanghit en han borghade " ib. " borghar en borghare aff them andra " EG 64 . " göra them rät som ha afborghade (för af borghade) ib. " Bir 3: 71 . SO 23 . ST 65, 490, 500 . - abs. tha thorffwum wi ey borgha Al 2028 . borgha och läna RK 3: 675 .
- 3)låna, gifva såsom lån. bildl. hwath thu hafuer kompan borghath mik thz vardher iak nu at giälda thik Iv 3385 . ib 4504 . -- borga, lemna på kredit, sälja med vilkor af anstånd med betalningen. thu skalt oc enkte godz androm dyrare borgha än thu wille thz for redha päninga sälia ST 487 . ib 488, 490 .