bloþ1
(substantiv)fsvm--bloþ..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (14)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
blods aker , blods bäkker , blods drupi blodz dropi: -a ST 386 . blodzdropi: -a MP 2: 10 . blodz droppe: -a Lg 3: 636 . blodzdrappe: .a Su 28 ), blods kälda , blods strömber , blods sveter blodz svetter ) blods svets drupi blodz swetz dropi ) blods synd , blods tar , blods tekn , blods utgiutilse , blods vadhe ,
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)blod. " skref þär iuir bref mz sino bloþpe " Bu 29 . " lata blod " LB 3: 14, 15 o. s. v. latha sik blod ib 23 . " blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman " ib 22 . " godher lither blodzsens skal wara rödher ok nokot brun " ib 5: 293 . tå män äta ok drikka, tå hitna thera blodh af starkom ok myklom dryk KS 55 (139, 59) . " hon rodnadhe som en blodh " Di 227 . " them fiol tha blodher före öra (uttryck för förskräckelse) " Al 4863 . " blodhorin gik vt " KL 57 . " thet helgha blodh i wilsnak " SD NS 1: 147 ( 1402) . " thet helgha blodh j sko kloster " FH 2: 117 ( 1438) . " til hälgha blodz altara " SJ 39 ( 1432) . Jfr adhro-, bukka-, diura-, duvo-, hara-, hiärta-, hunda-, lamba-, manadha-, manna-, näsa-, näso-, rosen-, räva-, thiura-, thiähurs-, vaþa-bloþ el. -bloþer.
- 2)lefvande varelse, menniska (så äfven Mnt. blot; Mht. bluot; Nht. blut, se Grimm, Wörterb. 2: 273). tha sage thz ädela rena blod RK 1: 1917 . - koll. menniskor. bedreff ther in pa swensk blod ynkelig mord, roff oc brand BSH 5: 96 ( 1506) . - (bloder för broder Va 24, 25 .)