blivilse1
(substantiv)fsvm--blivilse..nn.1förblifvande. "
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)förblifvande. " mone i godho vm stadhukt framhald oc bliwilse " Bir 4: 243 . LfK 128 .
- 2)boning. " han skal aldre haua bliuilse älla varu när gudhi " Bir 2: 17 . " nalkas the bliwilse i hwilke gudh war " ib 4: (Dikt) 217 . ib 233, 252, 253, 271 . - Jfr himna-, saman-blivilse.