ban1
(substantiv)fsvm--ban..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)
af verldslig eller andlig myndighet gifvet bud eller förbud, det genom öfverträdande af ett sådant åtdragna st…
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
banz buker , banz domber , banz gärning , banz mal , banz vadhe -wode )
Källans artikeltext (8 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- af verldslig eller andlig myndighet gifvet bud eller förbud, det genom öfverträdande af ett sådant åtdragna straffet, särsk. svårare kyrkostraff.
- 1)bann, uteslutande från kyrkans gemenskap och kyrkans förmåner. jwir them ok thera willo lyste pauin ban Bil 644 . " iui alt þit fölghe lysto þe (Judarne) ban " Bu 77 . " lyustir i ban " Bir 1: 38 . ib 2: 73. KL 118 . " som j banne waro " Bil 698 . ib 764 . är i gudz banne oc the helgho kyrkiu SD NS 2: 323 ( 1410) . " at mich skall komme ban eller inerdicht oppa " FM 241 ( 1505) .
- 2)förbannelse. " forbyuþande . . . vndi guþz ban oc varrä fru " SD 5: 562 ( 1346) . ib 567 . ib NS 2: 26 ( 1408) . (fik han) . . . ban for bläzan Bil 215 . MB 1: 213 . " them modhogha diäflenom gar rädhelica ryghelikit ban owir " Bo 124 . Bir 1: 143, 2: 323 . liws thit ban ower thetta folk MB 1: 412 . ib 427, 431 .
- 1)gärning som medför bann. gigh sidhan i sama bandz gerningh (d. v. s. medan han var i bann för denna gärning) holda messa FH 1: 124 (1490-talet, gammal afskr.).
- 2)gärning som medför förbannelse. MB 2: 18 .
- 1)bannlysning. Bir 3: 203 . BSH 5: 238 ( 1508) , 521 (1512).
- 2)brott som medför bannlysning. badhe for biltogha maal banzmaal oc swa for thän skadha (144).
- 3)förbannelse. " j them timanom önskade josue banzmaal offwir jericho " MB 2: 16 .