bär1
(substantiv)fsvm--bär..nn.1bär. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. gen bäria i sammansättningen winbäria qwister Lg 983, " men bära i lagherbära olia, vinbära klasi m. fl. sammansättningar. dat. bäriom, se iordhbär),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- bär. " " Gr 283. " Bir 4: 62, 63 . LB 4: 341, 353, 9: 114 . Jfr dyr-, ene-, häg-, hälagh-, iordh-, kirse-, lagher-, vin-bär.