athäve¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

1. och f. blott dat. pl. athawm VGL IV . 14: 14) uppförande, beteende, handlingssätt. skipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa KS 21 (51, 22) . dygdelikt athäwe ib 43 (110, 46)., - vanl. i pl. uppförande, beteende, åthäfvor, handlingar (i några f följande ex. kan ordet fattas ss sing.). seande thera oquämelika athäwe KL 51 . " odigdhelikir til alla athäfwe j andelikt sinne " KS (Fragm.) 12 . sik sielfua ok sin åthäue styra KS 1 (2, 1) . " til mandom ok manlik åt häwe " ib 3 (5, 3). medh höueskom ok dygdhelikom åtheuom ib 13 (30, 14), i sinom domen ok åthäuom ib 15 (35, 16). ib 14 (33, 16) o. s. v. fik wetha dottrennas aathaffue Lg 3: 273 . " at thu maghe hälog wardha i allom thinom aathaffuom " LfK 198 . " lät han vndirsta i sinom athäwom at han offradhe mz modhorinne " Bo 9 . ib 2. Bir 1: 325, 2: 273, 274, 3: 101, 226. " hans athäfwa löslikhet " ib 1: 219 . ib 271, 284, 2: 116. " ytra kropsens rörilse oc aathaffue " Su 24 . " vara gärninga ok athäfwe " Bo 71 . Bir 4: 118. iblandh andra kärlekxsins wnderlika gärningga oc aathäffuer Su 23 . " alla wara gärnigga oc aat häffwir " LfK 72 . " nakra skämelika athäffwer at göra " ib 29 . löslatogha athäffwer Su 74 . - Jfr manna-, qvinnaathäve.