annattväggia1
pron. konj. · pron. (n. af annar i förening med gen. af räkneordet tver) och konj.(pronomen · konjunktion)fsvm--annattväggia..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (32)
A) pron. ett af två, ettdera. siþan äntyggiä györä som för är sakt SD5: 476 (1345, nyare afskr.). the skullo thaghar färdhas, tha antiggia thera omskiptis MB 1: 388 . vilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff antiggia hinom twem ib 389 . B) konj. antingen. annat tväggia . . . älla (hälder), antingen . . . eller, vare sig . . . eller. här mz pröfua jak eth aff thwem at thu äst antiggia gudh siälfuir . . . älla guz son Bil 231 . hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt ib 88 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
annattyggiä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). annatyggiä ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). annatthiggia Bil 88 . " annat tiggia " Ber 211 . annat tigge Di 277 . antwiggiä SD 5: 637 ( 1347), 639. antiggia Bil 231 ; MB 1: 54, 388, 389; Fl 832; Iv 1007, 2237, 2359 ; SD NS 1: 438 ( 1405); Lg 3: 709 . antighia Pa 20 . antikia Ber 89 . antigha LB 7: 327 . äntyggiä SD 5: 606 ( 1346), 476 (1345, nyare afskr.). äntyggyä ib 377 (1344, nyare afskr.). äntiggia ib NS 2: 36 ( 1408); KS 11 (26, 12) . äntikgia Bo 155. äntigia Bo 50, 54; Bir 2: 35, 204 . entigha BSH 5: 306 ( 1508) . antigge RK 2: 3387 ; Di 17, 78, 107 . antegge ib 202 . antigie BSH 5: 19 ( 1504) . antighe SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); Di 218 ; Lg 3: 362 . antighi Bil 865; FH 5: 11 ( 1461) . antigi ib 5: 12 ( 1461); Lg 3: 552 ; LfK 220 o. s. v. antike EG 63 . äntighi BSH 2: 103 ( 1399) . antigh SD NS 2: 325 (1410, samt. afskr.). entigh BSH 5: 19 ( 1504) . antingia Bu 143 . äntinggia KS 84 (206, 92) . entingia RK 1: 469, 679 ; Ber 274 antinge SO 157 . anthinge SGG 131 . äntinge BtFH 456 ( 1362); HSH 20: 178 ( 1507) . enthinge SD NS 2: 213 ( 1409) . " antiggen " BSH 5: 326 ( 1508) . antigen ib 4: 252 ( 1500) . antingen RK 3:(sista forts.) 6024. anthen SO 221 (afskr. från 1579),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- A) pron. ett af två, ettdera. siþan äntyggiä györä som för är sakt SD5: 476 (1345, nyare afskr.). the skullo thaghar färdhas, tha antiggia thera omskiptis MB 1: 388 . hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff antiggia hinom twem ib 389 . B) konj. antingen. annat tväggia . . . älla (hälder), antingen . . . eller, vare sig . . . eller. här mz pröfua jak eth aff thwem at thu äst antiggia gudh siälfuir . . . älla guz son Bil 231 . hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt ib 88 . " antiggia själff häller annor quinna " Iv 1007 . " antwiggiä i dalum ällr a nokro bergheno " SD 5: 637 ( 1347) . " antwiggiä þär allr i dalum " ib 639 . antingia at giptas älla þiena vfräls Bu 143 . " antighi lät mik thässa bytning behalda älla scolom wi ther vm slas Bil 865. " " ey finnom vi at han äntigia fore sik älla sinom discipulis nytiadhe thätta valdit " Bo 50 . " antiggia dödh äller ok qwik " Fl 832 . - Ordet nyttjas äfven då de disjunktiva lederna äro flere än två och således mer än ett älla följer. aff hulko hans tändir äntigia värkia älla eghna älla sliöna Bir 2: 35 . ib 204. älla kan i detta fall uteslutas, dock ej framför den sista leden. faa äru the thät giordho annattyggiä for warä böön skylld, raadh eller hoozll SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). forbyoþom . . . wi . . . at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa äntyggiä firi frändzsami skuld maghsämd, wild, äller vinskap ib 606 ( 1346) . " ängin wilde ther mothe wädhia älla wilde lata sina bewisning fore komma antiggia vppa lagthing, landzthing älla häratzthing älla nokor stadz Sd " NS 1: 438 ( 1405) .