ömber1
adj.(adjektiv)fsvm--ömber..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
ömer LfK 101 . ööm Al 2901,. f öm. n. (nom., ack.) ömt. ömpt Bir 3: 371 . ack. m. öman . f. öma . dat. m. ömom . pl. nom. m. öme. ömö ST 178 . n. (nom., ack.) öm. ack. m. öma. dat. ömom. gen. öma Su 169 . best. form sing. nom. m. öme . nom., ack. n. öma dat. f. ömo Su 290 . komp. öömare ib 120),
Källans artikeltext (10 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)plågad, lidande, öm. thin lykame war badhe saar oc ömbir ST 175 .
- 2)ömmande, smärtsam, svår. the saar ware . . . en öm (hann þyckiz enn kenna sara þeirra) som han haffde fongit aff wideke Di 74 ; jfr 1. then som hafdhe ömpt (sævum) saar Bir 3: 371 . honum var pinan sua öm ok saar suasom öghans stiongir oc värkir ib 36 .
- 3)svår, sorglig, olycksbådande. ariolus saghde them (drömmarne) wara öma Al 9984 .
- 4)ömtålig, känslig för lidande. sua uar thin licamme klen ok ömbir owir alla licamma swa som skil at öghstenin ok hällin Bir 2: 268 .
- 5)öm, ömsint, känslig för andras lidande, medlidsam, kärleksfull. ömt hiärtta vidh vsla Bil 214 . " thu gaff thz allom til äptedömö owinom at wara j hiärtat ömö " ST 178 .
- 6)arm, nödstäld, olycklig, beklagansvärd. iak är nw badhe vsall ok ööm Al 2901 . " thetta är aldra wsla oc öma (miserorum) manna sidher " Su 169 .
- 7)usel, eländig, vedervärdig. ey atenast j äronna rike, wtan ämwäl her j tässe ömo wärld Su 290 . som tolket waald oc tolka äro wil tilföghia swa öma oc blygelika fulheet (tanta vititate) ib 17 . " troor thu thz öma (vilia) i pinonne, troo oc thz högha oc ärlika i atherlönomn " ib 26 .
- 8)fattig, ringa, obetydlig. tha . . . näplika uakrom ey swa öm äller arm wilde mik älska Su 87 . " han styrkte alla ödhmyuka oc öma (humiles) aff sino folke " MB 2: 271 . " the ij [2] konungxliga barnen . . . vthualde . . . öme ok ödmyuke syynäs j manna öghom " Lg 3: 524 .
- 9)vittnande om el. röjande fattigdom, fattig, torftig, usel. j ömom oc fatigom bonat Lg 3: 526 . " eth ömt halm clädhe " ib 549 . 10) obetydlig, liten, svag, stackars. thz befalla the önom dränghiom (pygmæis) Su 230 . sökiandis mik rwm oc stadga mz ömom myrom, oc ey widherliknandis mik starkastom filom oc camelom ib 338 . swa som galne hwndha iägha oc skälla öma haara ib 119 . 11) svag, skröplig. i dröffwilsa thimanom äst thu öömare (fragilior) än lokka näthen Su 120 . thit öma oc rötelika hus ib 235 . " foresee them som öme oc kranke äru (infirmis ac fragilibus) " ib 362 . saman sankadho the fatigha änkior fadherlös barn, oc alla handha ömt oc krankt folk. skiptandis them j mällan thz owir war (debilibus et orphanist et viduis diviserunt) MB 2: 305 . " som sik lather owerwinna aff swa ömom oc krankom owen " LfK 57 . " swa ömer oc wanmaktogher är war owen dyäflen " ib 101 . " weth iak . . . mik tha wara . . . öman (debitem) til at mothe staa frestilsom " Su 109 . " laktom siälena wara . . . klena oc öma til alt thz goth är " LfK 45 . 12) skröplig, föga försigkommen, föga utrustad, enfaldig; stackars. husat skal tha klene oc öme almoghen (pusillus grex) göra . . . tha the see gambla oc mona män wäffias i tolko flätio Su 153 .